När mannen var på ett Elgiganten fick han syn på en hårtrimmer som han var intresserad av. Han tog ut den ur förpackningen, stoppade den i fickan och gick därefter bort till sitt sällskap som tittade på TV-apparater. Enligt mannen själv hade han sedan plötsligt blivit akut kissnödig, frågat efter toalett och glömt att han hade trimmern i fickan när han passerade kassorna för att nå butikens toalett.

En oenig tingsrätt fann mot bakgrund av mannens berättelse inte uppsåtet styrkt och friade. Den skiljaktiga ordföranden ville däremot fälla för ringa stöld. Enligt henne saknades det anledning att ifrågasätta butikskontrollantens observation av mannens tillvägagångssätt och agerande i butiken, vilket enligt henne talade för att han haft uppsåt att stjäla trimmern. Hovrätten går nu helt på den skiljaktiga meningen och finner åtalet för ringa stöld styrkt. Påföljden bestäms till 30 dagsböter.

Det förtal som åtalet avser gäller en man som under julhelgen år 2019 anhållits misstänkt för våldtäkt, varpå förundersökningen sedan kom att läggas ner i början av år 2020. Det par som nu dömts för förtal är kvinnan som anmälde våldtäkten och hennes partner.

Mannen blev uppmärksammad på att hans grannar fått brev med uppgifter om att han är en mycket kriminell och farlig person, dömd bl.a. för våldtäkt, vilket han och blev 2012. Uppgifter av detta slag har även publicerats på Flashback. Dessutom har ett långt detaljerat meddelande om våldtäkt julhelgen 2019 spridits till ett antal Messenger-brukare.

Att mannen utpekats som våldtäktsman, att han använder narkotika och även i övrigt gjort sig skyldig till och begår grova brott, gjorde att målsäganden i våldtäktsfallet från julhelgen 2019 liksom hennes partner åtalades och dömdes i tingsrätten till dagsböter för grovt förtal.

Hovrätten finner att kvinnan i paret endast ska dömas för gärningen avseende uppgifter som spridits genom Messenger-meddelandet och omrubricerar brottet i hennes fall till förtal av normalgraden. Avseende hennes partner ändras tingsrättens dom endast på så sätt att skadeståndsansvaret justeras.

Hovrätten för Västra Sverige B 2513-21

Betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner har lämnats till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Utredningen lämnar bland annat följande förslag:

• En ny straffskärpningsgrund införs som innebär att det ska ses som försvårande att den brottsliga gärningen begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

• Två nya gradindelade brott införs i brottsbalken. Brotten ska betecknas våld eller hot respektive förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal samt utbildningspersonal inom skolväsendet.

• Straffskalan för brott mot tystnadsplikt skärps och brottet grovt brott mot tystnadsplikt införs.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Här kan du läsa betänkandet i sin helhet.

En man som i tingsrätten dömts för en rad grova brott, bland annat en våldtäkt, två försök till våldtäkt samt stöld och rån frias nu i hovrätten från ett av våldtäktsförsöken. Mannen dömdes i tingsrätten 6,5 års fängelse men hovrätten sänker den nu till 6 års fängelse. 

Gärningen inträffade i en kvinnas bostad där mannen brutit sig in. När hon låg och sov klippte han upp hennes nattlinne och trosor. När hon vaknade hade han redan avslutat klippandet och ägnade sig istället åt att stjäla en dator för att sedan lämna bostaden.

Hovrätten anser, liksom tingsrättens skiljaktige ordförande, att kvinnans uppgifter inte ger stöd för att mannen avbröt av att hon vaknade. Istället verkar han ha avbrutit detta i ett tidigare skede. Därmed går det inte att utesluta att han frivilligt har avbrutit sitt handlande. Åtalet för försök till våldtäkt ska därför ogillas och påföljden sänks till sex års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6958-21

En 57-årig man som sommaren 2020 körde på en familj på Öland så illa att mamman och en son i familjen avled har dömts för grovt vållande till annans död med mera till 2,5 års fängelse. Mannen körde en bil i hög hastighet på en väg mot en campingplats och körde då på tre av fyra personer i en cyklande familj.

Mamman och en av två söner i familjen omkom. Pappan skadades medan den andra sonen väjde ut i körbanan istället för åt sidan och klarade sig på vis undan kollisionen. Den tilltalade hade redan innan han körde på familjen kört mycket nära en annan familj i hög hastighet och också kommit att köra ned en stolpe.

Tingsrätten dömer mannen för grovt vållande till annans död i två fall, grovt vållande till kroppsskada i ett fall och samt grov vårdslöshet i trafik.

Kalmar tingsrätt B 2819-20

De båda målsägandena har varit praoelever på den tilltalades idrottsrelaterade arbetsplats och frågades under arbetet av honom om vilken form av sexuell samvaro de föredrog. Hovrätten framhåller i likhet med tingsrätten att målsägandenas ålder vid gärningstidpunkten inte utgör ett nödvändigt gärningsmoment för att bifalla ett åtal för sexuellt ofredande.

Hovrätten bedömer att det aktuella uttalandet har haft en tydlig sexuell inriktning och beaktar även förhållandet att pojkarna är i högstadieålder och fått höra det i samband med deras prao på den tilltalades arbetsplats. Uttalandet föregicks redan av sexuellt insinuanta kommentarer under några dagar, varvid pojkarna inte på något vis gett uttryck för att de samtyckt till den tilltalades sätt att uttrycka sig. Hovrätten ändrar nu tingsrättens friande dom genom att döma till dagsböter för sexuellt ofredande i två fall.

När de två 16-åringarna gick förbi Försvarsmakten Högkvarteret på Lidingövägen i Stockholm fotograferade de respektive filmade kort en av de fotoförbudsskyltar som satt på staketet kring området. 16-åringarna åtalades för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Tingsrätten friade med motiveringen att de saknat uppsåt eftersom de båda tolkat fotoförbudet som att det gällde själva byggnaderna men inte skyltarna, trott att det de gjorde var tillåtet, samt med hänvisning till de bådas ålder vid gärningstillfället.

Tingsrättens ordförande, samt nu även hovrätten, är av motsatt uppfattning och fäller de båda. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är enligt hovrätten i strid med skyddslagen. Att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Hovrätten hänvisar även till tingsrättens skiljaktiga mening, enligt vilken det inte krävs någon kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Påföljden bestäms till 30 dagsböter för var och en.

Mannen åtalades för att mellan november 2020 och september 2021 ha  misshandlat och/eller dödshotat sin hustru vid åtta tillfällen, och även för att ha misshandlat parets äldsta dotter vid ett tillfälle. Tingsrätten fann åtalet styrkt för sex av de åtta gärningarna mot hustrun, vilka rubricerades som grov kvinnofridskränkning mot bakgrund av de utgjort upprepade kränkningar, samt för misshandeln mot dottern. Påföljden bestämdes till ett års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden till ett år och tre månaders fängelse. Hovrätten beaktar vid sin bedömning dels att den grova kvinnofridskränkningen innehåller ett förhållandevis stort antal gärningar, dels allvaret i kränkningen av hustruns integritet.

Hovrätten för Västra Sverige B 7021-21

I ett mål gällande assistansbedrägerier och penningtvätt med totalt 16 tilltalade fastställer hovrätten nu att 14 av dem gjort sig skyldiga till brott. Liksom tingsrätten anser hovrätten att de fyra brukare som målet rör inte haft behov av personlig assistans och att brotten har begåtts uppsåtligen.

Domen omfattar dels tre personer i samma familj som bedrivit näringsverksamhet i ett assistansbolag, dels medlemmar i en annan familj där makarna begått brott tillsammans med två av huvudmännen i assistansbolaget, dels ett antal assistenter som påstås ha utfört assistansarbete åt brukarna. Några av de tilltalade döms även för annan brottslighet. Huvudgärningsmännen döms till mellan tre och fem års fängelse, tre av dem meddelas även sju års näringsförbud, och flera av assistenterna döms till ett års fängelse. Två personer frias även av hovrätten och en person frikänns på grund av preskription.

På grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga beviljades mannen i april 2006 hel sjukersättning tills vidare och upplystes även om sin anmälningsplikt om arbetsförmågan förbättrades. 2012 började han arbeta heltid men anmälde inte detta till Försäkringskassan utan förutsatte att de hade tillgång till hans inkomstuppgifter, vilket ledde till att sjukersättning fortsatte att felaktigt betalas ut vid 15 tillfällen med ett belopp på totalt 133 140 kronor.

Mannen åtalades för bidragsbrott men friades av en oenig tingsrätt, som bedömde det som möjligt att han misstagit sig på reglerna och därmed saknat uppsåt.

Hovrätten konstaterar att mannen varit medveten om utbetalningarna men inte gjort något försök att ta reda på varför de skett. Samtidigt hade han 2009-2012 ansökt om steglös avräkning och anmält till Försäkringskassan att han skulle arbeta, och sedan fått beslut med innebörden att hans sjukersättning sattes ned till noll kronor. Mot den bakgrunden måste mannen enligt hovrätten ha insett att han inte hade rätt till sjukersättning samtidigt som han arbetade heltid. 

Påföljden bestäms till villkorlig dom