Mannen och kvinnan bodde i samma område och hade tidigare haft en relation. Efter att mannen meddelats kontaktförbud, och kvinnan gillat ett av hans inlägg på Facebook, åkte han en kväll först efter hennes bil och blinkade med lysena, för att sedan hamna före henne på vägen innan de körde åt olika håll. Åtalad för överträdelse av kontaktförbudet hävdade mannen att han av en tillfällighet först kommit att hamna efter kvinnans bil när han skulle åka och tanka, för att sedan bli förföljd av henne.

Tingsrätten friade men hovrätten dömer nu mannen i enlighet med åtalet till 60 dagsböter. Hovrätten finner det klarlagt att kvinnan innan händelsen visserligen etablerat viss kontakt med mannen via Facebook, men att detta inte anses ha inneburit något generellt samtycke till att etablera kontakt. Vidare får kvinnans berättelse om att mannen kört efter henne mycket nära och blinkat med helljuset ett så starkt stöd av utredningen att det läggs till grund för bedömningen. Detta har enligt hovrätten uppenbarligen skett i syfte att fånga hennes uppmärksamhet, och har inneburit en överträdelse av kontaktförbudet som inte kan bedömas som ringa.

I 46 år hade den 96-åriga damen bott i sexrummaren på 197 kvadratmeter på Östermalm i Stockholm när en dödsbodelägare efter en hälftenägare till fastigheten ville ta över lägenheten för att bo närmare sin åldriga mor, som också bodde i huset. Damen hade även erbjudits en mindre nyrenoverad lägenhet i samma hus. Varken hyres- och arrendenämnden eller nu hovrätten anser dock att dödsbodelägarens intresse väger tyngre än damens. Båda instanserna konstaterar mot bakgrund av damens långa hyrestid, det faktum att hon fortfarande bor i lägenheten och att det saknas stöd för att hon skulle ha åsidosatt sina förpliktelser på det sätt som hyresvärden påstått, att hennes intresse att ha kvar hyresrätten med besittningsskydd väger klart över hyresvärdssidans intresse.

Den 14-åriga flickan och den 15-årige pojken hade inlett en kärleksrelation via sociala medier och kom överens om att han skulle resa och hälsa på henne under påsklovet. Under besöket hade de sedan minst fyra samlag.

Tingsrätten dömde till ungdomsvård för våldtäkt mot barn men hovrätten ändrar nu brottsrubriceringen till fyra fall av sexuellt utnyttjande av barn.

Hovrätten konstaterar att de båda varit nära varandra i ålder – 14 år och 1 månad respektive 15 år och 7 månader – och att de haft en kärleksrelation. Domstolen konstaterar vidare att vissa omständigheter tyder på att alla samlagen inte varit helt frivilliga från flickans sida utan att pojken tjatat sig till vissa. Det finns dock inget i utredningen som ger stöd för att pojken uppfattat att flickan inte deltog frivilligt, konstaterar hovrätten. Gärningarna kan enligt hovrätten med hänsyn till detta samt övriga omständigheter inte anses vara så allvarliga att de ska bedömas som våldtäkt mot barn utan bedöms därför istället som sexuellt utnyttjande av barn.

Utan hjälm och körkortsbehörighet, och med en alkoholkoncentration på 1,03 promille i blodet, körde 21-åringen av skoterleden och krockade med ett träd, låg i koma ett drygt dygn, och saknade minnesbilder från några timmar innan till några veckor efter händelsen.

Tingsrätten friade från olovlig körning, grovt rattfylleri och brott mot trafikförordningen eftersom utredningen enbart bestod av uppgifter som lämnats till mannen av en person som enligt egen uppgift hade varit passagerare men lyckats kasta sig av skotern, och sedan inte hade hörts i målet.

Efter att denna person nu hörts i hovrätten där hans vittnesmål bekräftar 21-åringens gärningar, och detta tillsammans med analysresultat av hans alkoholkoncentration, finner hovrätten åtalet styrkt på samtliga tre åtalspunkter.

När de gäller påföljden beaktar hovrätten att körningen ägde rum i terrängen där ingen annan trafik förekom och att mannens alkoholkoncentration låg precis övergränsen för grovt rattfylleri. Terrängskoter är typiskt sett inte ett lika trafikfarligt fordon som personbil på allmän väg, och körsträckan var förhållandevis kort – cirka en kilometer.

Det samt att mannen vid olyckan var 20 år, tidigare ostraffad och det saknas anledning att anta att han kommer att återfalla i brott, gör att hovrätten anser att påföljden kan stanna vid villkorlig dom och 70 dagsböter.

Hovrätten för Nedre Norrland B 896-21

Efter att en cyklist kört ut på en cykelöverfart precis framför en polisbil, som fick tvärbromsa, körde poliserna efter cyklisten för att upplysa honom om det olämpliga i hans körsätt. Tumult uppstod, där mannen bland annat skrek hot, krängde med kroppen och sparkade, och där poliserna bland annat OC-sprayade honom innan han greps. Mannen själv hävdade att poliserna provocerat och trängt honom, att han försökt förvara sig och även kort hade tuppat av.

Tingsrätten fann hot men inte våld mot tjänsteman styrkt och dömde mannen till 60 dagsböter. Hovrätten finner nu även våld mot tjänsteman styrkt och ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. I likhet med tingsrätten finner inte heller hovrätten det utrett att mannen i tumultet avsiktligen träffat en av poliserna med ett slag i ansiktet eller med armbågen i sidan.

När det däremot gäller en spark i bröstet konstaterar hovrätten att det som mannen berättat inte är förenligt med vad de två polismännen uppgett, och att deras uppgifter inte kan uppfattas på annat sätt än att mannen utdelade sparken i bröstet på en av dem i avsikt att skada denne.  Det anses också utrett att våldet medfört smärta och en kontusion på polismannens bröstkorg.

Hovrätten över Skåne och Blekinge B 993-22

Den 78-årige mannen var sedan tidigare vid flera tillfällen dömd för grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och överträdelse av näringsförbud. Han var meddelad näringsförbud i samma typ av verksamhet som han nu på nytt åtalades för likartad brottslighet i; handel/förmedling av truckar och kranar mot provision. Den här gången gällde det även grovt bedrägeri när han i samband med köpet av en truck skulle ha vilselett leverantören att ge honom kredit och utlämna trucken till honom trots att han saknade betalningsförmåga.

Den här gången fälldes mannen för grovt bedrägeri, två fall av grovt bokföringsbrott och överträdelse av näringsförbud och dömdes till två års fängelse. Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömningar av såväl brotten som påföljden, men anser att mannens ålder ska beaktas vid bestämmande av straffets längd, och sänker det i enlighet med detta till ett år och åtta månaders fängelse.

Käranden anställdes 2007 som redovisningskonsult av bolaget och han blev ägare till en del av aktierna. År 2018 dömdes samma man för bokföringsbrott till tio månaders fängelse samt näringsförbud. Under tiden som fängelsestraffet avtjänades köptes aktierna i bolaget av ett annat bolag och gick sedan i konkurs på egen begäran. Käranden yrkade att företrädarna för bolaget solidariskt skulle förpliktas att betala drygt 555 000 kr plus ränta med hänvisning till att de i samförstånd agerat så att hans aktier blev värdelösa. 

Tingsrätten ogillade käromålet - men hovrätten gör nu en annan bedömning. Sammantaget finner hovrätten att svarandenas agerande vid fullgörandet av uppdraget innebar en överträdelse av ABL på ett sådant sätt som krävs för skadeståndsskyldighet. Hovrätten förpliktar dessa att solidariskt betala 50 000 kr plus ränta till käranden samt ersättning för rättegångskostnader.

Hovrätten över Skåne och Blekinge T 3451-21

Mannen åtalades och dömdes i tingsrätten till fyra års fängelse för fyra fall av våldtäkt och fyra fall av kränkande fotografering i samband med våldtäkterna. Dessa begicks efter att han och kvinnan umgåtts och druckit alkohol och hon somnat hemma hos honom, och därmed befunnit sig i en särskilt utsatt situation.

Hovrätten anser liksom tingsrätten att det är utrett att kvinnan vid samtliga tillfällen saknat förmåga att värja sig och därmed inte deltagit frivilligt i samlagen, vilket mannen varit medveten om och otillbörligt utnyttjat. Det gäller även att han fotograferat henne olovligen och i hemlighet.

Hovrätten anser att det samlade straffvärdet motsvarar 4,5 års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2402-22

Under flera år utsatte mannen sin sambo och mamman till deras barn för bland annat vaginala, anala och orala samlag samt penetration med dildos, där han bland annat använde kontroll över hennes mediciner som påtryckning. Tingsrätten fann åtalet styrkt för fem av sju åtalade våldtäkter och dömde mannen till tre år och fyra månaders fängelse.

Hovrätten finner nu åtalet styrkt för samtliga sju åtalspunkter och skärper straffet till 5,5 års fängelse. Kvinnans uppgifter får enligt hovrätten starkt stöd av annan åberopad bevisning i ett antal relevanta avseenden. Hennes uppgifter om tid och plats för händelserna, de sexuella handlingarna och mannens kontrollerande beteende får ett mycket starkt stöd av övrig utredning. Även när det gäller att hon utsatts för visst våld finns stödbevisning, även om den är något svagare och endast avser händelser strax före undersökningen. Även i frågan om tvång, våld och ofrivillig sex får kvinnans uppgifter enligt hovrätten sådant stöd av den övriga utredningen att hennes uppgifter ska läggas till grund för bedömningen av åtalet. Kvinnans redogörelse ger inte heller utrymme för att mannen kan ha missförstått hennes ovilja att delta i de sexuella handlingarna. Genom hennes uppgifter är det enligt hovrätten alltså klarlagt att mannen begick gärningarna med uppsåt.

Hovrätten bedömer att det samlade straffvärdet överstiger minimistraffet för grov våldtäkt, och tar vid bestämmande av straffet även hänsyn till att mannen skiljs från sina politiska uppdrag.

Hovrätten för Västra Sverige B 2087-22

Den tilltalade friades i tingsrätten från anstiftan av skadegörelse - åklagaren påstod att han anlitat personer som på hans uppdrag avverkat ett träd på en fastighet så att det blev skador "för okänt men inte ringa värde". Ett vittne har berättat att han såg då trädet, en tall, höll på att kapas och att han i samband med händelseförloppet kommit att prata med den tilltalade som uppgett att han hade fått kommunens godkännande till trädfällningen.

Den tilltalades påstående om att de personer som utförde trädfällningen av misstag fällde tallen och att det inte skedde på uppdrag av honom framstår enligt hovrätten som påtagligt vaga och otydliga. Sammantaget finner hovrätten att åtalet är styrkt varför den tilltalade döms för anstiftan till skadegörelse.

Svea hovrätt B 508-22