Utan avsikt att fullfölja avtalen och redovisa likviden erbjöd sig mannen och kvinnan att via en bilfirma förmedla försäljningen av två personbilar och nio husbilar, varav de dyraste två var värda omkring 750 000 kronor styck.

Mannen åtalades och fälldes för totalt 10 fall av grovt bedrägeri, ett fall av bedrägeri och ett penningtvättsbrott avseende en handpenning som en köpare betalat. Kvinnan dömdes för åtta fall av grovt bedrägeri och ett fall av rattfylleri. Påföljderna bestämdes till fyra respektive två års fängelse.

Hovrätten skärper nu kvinnans påföljd. Hovrätten konstaterar att kvinnan gjort sig skyldig till åtta fall av grova bedrägerier som samtliga har utgjort led i en brottslighet som har utövats i organiserad form och har varit systematisk. Vidare hade brottsupplägget inte kunnat realiserats utan hennes insatser. Bland annat mot den bakgrunden bedömer hovrätten att straffvärdet är högre än vad tingsrätten har kommit fram till och skärper påföljden till tre års fängelse.

Halv nio på fredagsmorgonen den 19 november 2021 grep polis fyra personer utklädda i DHL-jackor i en falskskyltad BMW utanför en företagsledares bostad på Nybrogatan i Stockholm. Samtliga erkände att det var på väg att tillgripa väskor, klockor och smycken till ett värde av omkring fem miljoner kronor i företagsledarens bostad.

Ytterligare fyra som varit inblandade i planeringen av stölden åtalades, bland annat en kvinna som var flickvän till en av de tilltalade och som arbetat som assistent till företagsledaren.

Tingsrätten dömer nu sex av dem till tre års fängelse för förberedelse till inbrottsstöld, en person för att ha anstiftat brottet till samma straff, medan en person döms till två års fängelse för medhjälp till brottet. Tingsrätten förverkar även villkorligt medgiven frihet för fyra av de tilltalade som har återfallit i brott.

Enligt tingsrätten ska gärningen bedömas som förberedelse till inbrottsstöld och inte försök till grovt rån, vilket varit åklagarens förstahandsyrkande, eftersom de tilltalade inte bedöms ha nått försökspunkten i brottsplanen. Gärningen bedöms som inbrottsstöld och inte som rån eftersom det inte anses att de tilltalade hade tänkt att använda våld eller hot om våld.

Stockholms tingsrätt B 17846-21

Mannen dömdes till fem års fängelse för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott. Vapenbrottet avsåg innehav av en revolver som hittats i en väska tillsammans med patroner vid en husrannsakan. Vid ytterligare en husrannsakan hittades även ett magasin och ytterligare patroner, som tillsammans med det första fyndet summerade till 400 stycken.

Tingsrätten konstaterade att mannen inte haft rätt till innehavet och att vapnet och patronerna påträffats i en miljö där den typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning, vilket gjorde brottet grovt.

Hovrätten gör samma bedömning av innehavet av revolvern och den ammunition som hittades i samma väska. När det däremot gäller innehav av den ammunition som inte förvarats i direkt anslutning till vapnet – som tingsrätten bedömt som del av grovt vapenbrott – rubricerar hovrätten istället detta som brott mot vapenlagen, som inte är ringa. Hovrätten sänker även mannens påföljd till fyra år och tre månaders fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 2115-22

En dag efter att ha fått kontakt på dejtingsiten Tinder, då kvinnan bland annat sagt att hon inte ville ha sex, åkte hon hem till mannen för att titta på film. Men under kvällen och natten – kvinnan missade sista bussen och sov över – tog mannen vid flera tillfällen initiativ till och hade även sex med kvinnan. Enligt henne skedde detta mot hennes vilja, vilket hon också sade till mannen om än inte tydligt markerande, samtidigt som hon inte visste hur hon skulle ta sig från platsen.

Mannen åtalades för våldtäkt men friades i tingsrätten eftersom kvinnans berättelse bedömdes som lång och detaljerad men i delar något överdriven och inte fullt ut tillförlitlig. Ordföranden och en nämndeman var dock skiljaktiga och ville fälla. Enligt dem hade kvinnan lämnat en klar, tydlig, detaljerad och sammanhängande berättelse fri från motsägelser och överdrifter, med reflektioner kring händelseförloppet samt vad hon känt och tänkt på ett sätt som framstod som rimligt, och inte undvikit att avslöja för henne mindre smickrande detaljer. Detta samt att hon omedelbart efteråt polisanmälde det inträffade, och hennes beteende och sinnestillstånd efteråt, innebar enligt dem att åtalet var styrkt.

Hovrätten instämmer nu i den skiljaktiga meningen och tillägger att vittnesmål från vänner till kvinnan, och från en polisman som körde hennes till sjukhus efteråt, talar för fällande dom. Även rättsintyget anses tala i den riktningen.  Påföljden bestäms till 2,5 års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6584-21

Mannen var elev på en folkhögskola när han hotade andra elever genom att via Snapchat-grupp skicka en bild på sig själv där han bar en balaklava och höll i ett vapen med en text med innebörden att det under morgondagen skulle ske en skolskjutning. Efter tillslag där polisen bland annat beslagtog balaklavan och en soft air gun åtalades mannen för olaga hot samt två ringa narkotikabrott.

Tingsrätten fann det klarlagt att det för mannens föreställning måste ha funnits en avsevärd risk för att någon i gruppen skulle uppfatta publiceringen som ett allvarligt hot. I och med att han trots detta publicerade bilden gjorde han sig genom likgiltighetsuppsåt skyldig till dödshot – olaga hot med fara för egen eller annan persons säkerhet.

Även de två ringa narkotikabrotten befanns styrkta och mannen dömdes till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. Hovrätten ändrar nu påföljden till enbart villkorlig dom. Detta mot bakgrund av att i förhållande till brottens art ovanligt lång tid förflutit sedan de begicks – 3,5 år – vilket ger särskilda skäl mot att förena den villkorliga domen med böter.

I egenskap av företrädare för ett bolag lät mannen gräva tolv gropar för att gjuta fundament till en takkonstruktion i anslutning till en restaurang i fornminnesrika Kalmar stadspark. Mannen åtalades för att genom grävningen olovligen ha grävt ut en skyddad fornlämning och ha skadat och ändrat fornlämningen, och mark i anslutning till fornminnet. Tingsrätten friade från fornminnesbrott med hänvisning till att marken redan var tagen i bruk, troligen redan tidigare grävts i och att inget avvikande påträffats vid grävningen.

Hovrätten fäller däremot. Hovrätten konstaterar att mannen erkänt och går därefter strikt på att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet olovligen rubbar, tar bort, gräver ut, täcker över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändrar eller skadar en fornlämning ska dömas för fornminnesbrott. Straffvärdet för gärningen ligger enligt hovrätten på bötesnivå och företrädaren döms till 60 dagsböter. Hovrätten ålägger även bolaget en företagsbot på 25 000 kronor.

Den 20-årige mannen åtalades och fälldes för en rad brott, men friades från grovt vapenbrott. Vapenbrottet gällde otillåtet innehav av en skarpladdad pistol, som polisen hittat bilder och en filmsnutt på i mannens mobiltelefon. Mannen hävdade att pistolen var en replika som tillhörde en kompis. Enligt tingsrätten fanns inget i utredningen som visade på att pistolen avfyrats eller att den varit funktionsduglig. Vidare bedömdes det inte som klarlagt att mannen haft omedelbar och självständig kontroll och rådighet över pistolen under tillräckligt lång tid.

Hovrätten fäller nu mannen för vapenbrott. Domstolen ansluter sig till tingsrättens bedömning att det är en riktig pistol, att det är mannen som hållit i pistolen och att han haft uppsåt i förhållande till att det varit ett tillståndspliktigt vapen. Vidare anser hovrätten att mannens vaga uppgifter om att vapnet tillhört en kompis som stått precis utanför bild inte förtjänar tilltro, och att han kan fällas även om han bara haft sådan omedelbar kontroll över och tagit befattning med den under helt kort tid.

Men mot bakgrund av att det inte med säkerhet gått att fastställa om pistolen varit i brukbart skick eller att pistolen varit fullt fungerande bedömer hovrätten brottet vara av normalgraden. Hovrätten skärper påföljden från fängelse i två och ett halvt år, till fängelse i två år och nio månader.

Natten mellan den 16 och 17 september 2020 sköts en man till döds på Årstabron i Stockholm med fem skott. Tre män – en 20-åring, en 28-åring och en 30-åring – åtalades för att tillsammans ha dödat mannen. Bevisningen bestod bland annat av chattar på olika konton från den krypterade kommunikationstjänsten Anom. För 20- och 30-åringen bedömde tingsrätten att chattarna var tillräckligt för att slå fast att de använt de aktuella kontona vid de tidpunkter som var intressanta i målet, samt att innehållet visade planering, förberedelser, utförande och betalning för mordet.

För 28-åringen byggde bevisningen i stället till stor del på att 20- och 30-åringen skrivit om honom i chattarna på ett sätt som tydligt indikerade att även var inblandad i mordet. Utifrån detta, tillsammans med annan bevisning, kommer tingsrätten fram till att 20- och 28-åringen var närvarande på bron när mannen sköts och dömer båda för mord.

30-åringen, som inte varit närvarande på bron, döms istället för anstiftan av mord. För 20-åringen bestäms påföljden till 14 års fängelse och för 28- och 30-åringen till livstids fängelse. Hovrätten fastställer därmed tingsrättens domar. 

Svea hovrätt B 1462-22

Under omkring ett år bedrev nio personer i olika roller en organiserad och vinstdrivande verksamhet med omfattande försäljning av narkotika, dopnings- och läkemedel. Försäljning skedde både på öppna hemsidor och på krypterade hemsidor på Darknet. Köparna betalade med swish eller kryptovalutor och några av de nio tillhandahöll sina bankkonton för verksamheten. Konversation mellan dem och andra skedde i stora delar genom den krypterade appen Wickr.

De inkomna beställningarna sammanställdes i listor som skickades i så kallade protonmail, en omfattande krypterad mail-tjänst, till dem av de nio som agerade lagerhållare, paketerare och postare. Försändelserna postades sedan i olika postlådor för vidare distribution till köparna med vanlig postgång. I verksamheten förekom även bokföring och redovisning. Vid tillslaget gjordes även omfattande beslag av preparat och förpackningsmaterial som förvarades i olika bostäder. Till verksamheten kunde även knytas personer som bidragit med att försvåra för myndigheter att kontrollera penningströmmarna.

Tingsrätten fäller nu sju av de tilltalade för bland annat synnerligen grovt narkotikabrott, grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott, brott mot läkemedelslagen, brott mot lagen om handel med läkemedel och grovt penningtvättsbrott. Påföljderna bestäms till mellan villkorlig dom och nio års fängelse.  

Göteborgs tingsrätt B 2009-21

Efter ett lägenhetsinbrott hittades en pannlampa på fönsterbrädan till ett krossat fönster med DNA från två personer. En av personerna var en en känd inbrottstjuv – huvuddelen och extremt starkt (Grad +4) – och den andre var okänd. Åtalad för grov stöld medgav inbrottstjuven att han ägde en pannlampa liknande den upphittade men hävdade att den lånats ut, getts bort eller stulits av någon annan person, samt nekade till brott.

Tingsrätten bedömde utifrån DNA-fyndet, mannens delvis motsägelsefulla och detaljfattiga uppgifter att åtalet var styrkt. Påföljden bestämdes, mot bakgrund av uppenbart återfall i likartad brottslighet och att det rörde sig om nyupptäckt brott, till fem års fängelse.

En oenig hovrätt friar nu mannen. Även om DNA-fyndet med viss styrka talar för att mannen har varit i lägenheten, kan det enligt hovrätten inte uteslutas att aktuell DNA avsatts på pannlampan vid en tidigare tidpunkt. För en alternativ gärningsman talar även fyndet av ytterligare en oidentifierad persons DNA på pannlampan. Till detta kommer att det inte finns någon annan bevisning som knyter mannen till platsen eller till den tillgripna egendomen, vilket enligt hovrätten sammantaget innebär att bevisning inte är tillräcklig för att nå upp till beviskravet för fällande dom.

Två ledamöter är skiljaktiga och vill fastställa tingsrättsdomen i skuldfrågan.

Svea hovrätt  B 14298-20