E-hälsomyndigheten har inte lyckats leva upp till EU:s krav om att utfärda vaccinationsbevis till alla personer som har vaccinerats här - myndigheten kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO. Kraven omfattar även individer utan personnummer eller som inte har en folkbokföringsadress men E-hälsomyndighetens rutin, som innefattade e-legitimation och folkbokföring, innebar att en viss personkategori undantogs från att skaffa vaccinationsbevis.

Att vissa enskilda - trots att de uppfyllt de formella kraven - inte har kunnat få ett vaccinationsbevis som de har rätt till är inte godtagbart enligt JO. Särskilt som vaccinationsbevisen syftade till utökade möjligheter till fri rörlighet under pandemin.

JO 6003-2021

När kommunen genomförde en upphandling resulterade det i att ramavtal tecknades med tre leverantörer. En av dem var KM som kom att rangordnas som nummer ett efter att leverantören med lägst pris försatts i konkurs. Kommunen inledde ett omfattande byggprojekt, men avropade inte enligt ramavtalet utan kontrakterade ett annat bolag genom ett annat avtal samt genom direktbeställning. KM yrkade att kommunen skulle betala drygt 2,5 milj kr plus ränta med hänvisning till kommunens avtalsbrott. Kommunen menade att projektet inte omfattades av ramavtalet.

Tingsrätten konstaterade att parternas ramavtal endast omfattade fastighetsunderhåll och inte omfattade det i målet aktuella projektet. Kommunen bedömdes inte ha varit skyldig att avropa projektet enligt ramavtalet och käromålet ogillades. KM förpliktades betala kommunens rättegångskostnader med 392 250 kr av yrkade dryga 700 000 kr.

Hovrätten delar tingsrättens bedömning att projektet inte omfattades av ramavtalet men finner att KM ska betala kommunens yrkade rättegångskostnader i båda instanserna.

Hovrätten för Nedre Norrland T 444-20

En taxiförare har gjort sig skyldig till grovt rattfylleri vilket enligt kammarrätten utgör ett allvarligt brott från trafiksäkerhetssynpunkt. Även om brottet inte har begåtts inom ramen för hans yrkesutövning, menar kammarrätten att brottets karaktär och omständigheterna kring det är sådana att de får anses rubba förtroendet för honom att ansvara för transport av passagerare.

Taxiförarlegitimationen ska därför återkallas och olämplighetstiden ska bestämmas till tre år. Att taxiföraren numera har behörighet att köra personbil med villkor om alkolås m.m. förändrar inte bedömningen.

Migrationsverket beslutade att sätta ned kvinnans dagersättning från 61 till 42 kronor per dag med hänvisning till att hon hade ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut där tidsfristen för att lämna landet gått ut. Kvinnan hade sagt att hon inte tänkte återvända frivilligt.

Beslutet överklagades och kvinnan anförde bland annat att det var omöjligt för henne att återvända till sitt hemland och att hon hade blivit ordinerad medicinering och behandling, vilket kostade pengar. Såväl förvaltnings- som kammarrätten avslår kvinnans överklaganden.

Kammarrätten konstaterar att kvinnan har ett giltigt hemlandspass och att endast själva avresan återstår för att beslutet ska verkställas. Vidare att hon har klargjort att hon inte kommer att medverka till verkställandet men att det inte framkommit något giltigt skäl till att hon vägrar medverka. Eftersom kvinnan dessutom har fått information om skyldigheten att återvända till hemlandet och konsekvenserna vid bristande medverkan har Migrationsverket enligt kammarrätten haft fog för sitt beslut att sätta ned hennes dagersättning.

En journalist begärde att få ta del av tio lägesrapporter om nationell intensivvårdsavdelningskapacitet som presenterats på en presskonferens, där vissa ospecificerade regioner pekades ut som särskilt belastade genom angivande av procentsatser, med uppgift om namn på regionerna.

Socialstyrelsen lämnade ut de begärda handlingarna men med namnet på regionerna maskerade med hänvisning till sekretess för att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser kunde motverkas om uppgifterna röjdes.

Kammarrätten avslår nu ett överklagande av sekretessbeslutet. Även kammarrätten gör bedömningen att uppgifterna som omfattas av begäran och som inte har lämnats ut är av sådan art att ett utlämnande typiskt sett kan medföra skada för det intresse som ska skyddas.

En ledamot är skiljaktig och anser att överklagandet kan bifallas.

Kammarrätten i Stockholm  9631-21

I ett beslut kritiserar Justitieombudsmannen (JO) polisen som har kroppsvisiterat och hållit kvar två personer vid en gränskontroll utan stöd i lag. Det var två personer som skulle resa in i Sverige från Danmark som blev föremål för en gränskontroll. När deras id-handlingar kontrollerades tog polisen kontakt med Tullverket, som ville undersöka deras bil. De kroppsvisiterades och hölls kvar i cirka en och en halv timme i avvaktan på att Tullverket undersökte bilen. Något lagstöd för kroppsvisitationerna fanns inte och inte heller några uttryckliga bestämmelser till stöd för att hålla kvar en person vid Tullverkets kontroll.

JO 933-2020

Sökanden har varit asylsökande och har tidigare fått ett beslut om att han ska lämna landet. Migrationsverket har avslagit sökandens ansökan om rätt till bistånd. Av avgörande betydelse för bedömningen i målet om huruvida Migrationsverket har haft fog för sitt beslut att beka bistånd enligt LMA är om sökanden, vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut, bodde tillsammans med ett eget barn under 18 år.

Av handlingarna i målet framgår att tingsrätten i dom i juni 2018 beslutat att sökanden ska ha gemensam vårdnad om tre av hans barn, men att barnen stadigvarande ska bo tillsammans med barnens mamma på en annan adress än den tingsrätten antecknat att sökanden var bosatt på. Av handlingarna framgår emellertid också att sökanden ingick äktenskap med barnens mamma under 2019.

Kammarrätten noterar att sökandens uppgifter om att han sedan viss tid bor ihop med fru och sina barn inte ifrågasattes av Migrationsverket under handläggningen i förvaltningsrätten och att det är på något oklara grunder som de synes ifrågasättas först nu. Mot den bakgrunden bedömer kammarrätten att utredningen inte ger stöd för annat än att sökanden vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut bodde med sina underåriga barn. Migrationsverket hade därför inte rätt att neka mannen bistånd.

Kammarrätten i Jönköping 1003-21

I början av 2000-talet köpte mannen sina jaktvapen och har sedan dess förvarat dem hos sin far eftersom jakten bedrivs invid föräldrahemmet. Han äger hälften av föräldrahemmet, bedriver skogsbruk där och flyttar ofta. Därför har han bedömt det som olämpligt och opraktiskt att förvara vapnen hos sig själv.

Men när mannen ansökte om tillstånd att få förvara vapnen hos annan blev det avslag; Polismyndigheten såg inget som tydde på att inte han själv skulle klara av att ta hand om vapnen eller några särskilda skäl för förvaringen hos annan.

Förvaltningsrätten avslog mannens överklagande men kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och visar målet åter till Polismyndigheten för fortsatt tillståndsprövning.

Kammarrätten anser vid en helhetsbedömning av det framstår som motiverat att låta mannen förvara sina vapen och sin ammunition hos sin far. Att han till exempel inte närmare har preciserat hur ofta han vistas i föräldrahemmet ger enligt kammarrätten inte anledning till någon annan bedömning.

Efter flera anmälningar från Försäkringskassan, anmälan från en kommun om bristande redovisningsskyldighet, uppgifter om skenanställningar i beslut från Migrationsverket, beslut från Arbetsmiljöverket om allvarliga brister i arbetsmiljön, uppgifter från assistenter gällande missförhållanden i arbetsmiljö samt brister i lämplighet hos bolagets ägare tillika styrelseledamot beslutade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att återkalla bolagets tillstånd att bedriva verksamhet i form av personlig assistans.

Bolaget överklagade och vann bifall i förvaltningsrätten, men kammarrätten fastställer nu IVO:s beslut.

I det här fallet anser kammarrätten dessutom att IVO haft fog för att återkalla bolagets tillstånd utan föregående föreläggande eftersom de brister som ligger till grund för beslutet är sådana brister som inte hade kunnat åtgärdas

I likhet med förvaltningsrätten bedömer kammarrätten att bolaget vid upprepade tillfällen har brutit mot alkohollagen genom att servera alkohol till allmänheten utan att ha ett för ändamålet giltigt serveringstillstånd.

Bolaget har även underlåtit att anmäla serveringstillfällen till nämnden. Bolaget har genom utbildning och kontakter med tillståndsgivaren fått kännedom om alkohollagens krav och innebörden av ett tillstånd för cateringverksamhet. Sammantaget finner kammarrätten att bolaget har visat en allvarlig brist på kunskap och lämplighet.

Även vid en framåtsyftande bedömning finner kammarrätten att det finns förutsättningar att besluta om återkallelse utan föregående varning. Vad bolaget anfört om vilka åtgärder som vidtagits ändrar inte bedömningen. Med upphävande av förvaltningsrättens dom beslutar kammarrätten att återkalla bolagets serveringstillstånd.

Kammarrätten i Stockholm 6321-21