Föräldrarna till en son med en allvarlig sjukdom måste betala tillbaka knappt sex miljoner kr i felaktigt utbetald assistansersättning, enligt en dom i kammarrätten. Återkravet motsvarar assistansersättning under en femårsperiod. Försäkringskassan började utreda sonens hjälpbehov efter det att anonyma tips inkommit om att ingen assistans utfördes. Stora delar av assistansen var det pappan som avlönades för att sköta.

Efter att Försäkringskassan (FK) utrett att pojken inte haft rätt till assistans riktades återkrav mot hans vårdnadshavare som lämnat uppgifter om hjälpbehovet. Enligt FK avsåg det felaktiga betalningar 2015 - 2019.

Det fanns läkarintyg både från 2016 och 2020 som tydligt beskrev sonens sjukdom och det behov av stöd han hade. Samtidigt har skolpersonal uppgett att pojken klarar det mesta på egen hand, både i samband med toalettbesök och måltider. Kammarrätten noterar att det av intygen som stöder ett hjälpbehov inte framgår om de bygger på enga observationer. 

Sammantaget finner kammarrätten att pojken inte har haft ett sådant hjälpbehov som medfört rätt till assistansersättning under den aktuella perioden.

Det är föräldrarna som har lämnat de oriktiga uppgifterna och det finns ett orsaksamband till att ersättning felaktigt betalats ut. Vårdnardshavarna har i egenskap av förmyndare haft möjlighet att bestämma hur assistansen skulle vara utformad och har därigenom kunnat disponera över ersättningen, som de sedan fått i för assistansarbete. 

Kammarrätten i Göteborg 3111-22

Tillstånd söktes för kamerabevakning med rätt till bildinspelning dygnet runt, alternativt under jourtid, av Mölndals sjukhus vid huvudentrén, entréområdet och väntrum vid akutmottagning samt entréområdet vid ytterligare en byggnad. Ansökan motiverades bland annat med att det under 2018 hade polisanmälts ca 80 brott med koppling till sjukhusbyggnaderna.

Enligt Datainspektionen fanns det inte tillräckligt stöd för att platsen var brottsutsatt eller att kamerabevakning behövdes för att utreda brott varför ansökan avslogs avseende inspelning av bilder. Förvaltningsrätten biföll sjukhusets överklagande på så sätt att tillståndet förenades med en rätt till bildinspelning dygnet runt.

Kammarrätten avslår nu Integritetsskyddsmyndighetens överklagande av förvaltningsrättens dom. Kammarrätten gör bedömningen att intresset av kamerabevakning i realtid dygnet runt med bildinspelning av yttre och inre entréområdet vid akutmottagningen väger tyngre än den enskildes intresse av att bilderna från kamerabevakningen inte spelas in.

Kammarrätten i tockholm 7855-21

En läkare som är dömd för att ha misshandlat sin fru blir av med sin läkarlegitimation, efter en dom i kammarrätten. Läkaren som är hemmahörande i södra Sverige dömdes 2019 i Hässleholms tingsrätt för tre fall av misshandel mot sin dåvarande fru och för grov vårdslöshet i trafik. Misshandeln hade skett inför ögonen på deras barn och i samband med trafikbrottet hade han kört på en barnvagn på en trottoar. Hälso och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) beslutade att återkalla legitimationen, men förvaltningsrätten upphävde beslutet. HSAN överklagade och nu har kammarrätten fastställt nämndens beslut. Visserligen var läkaren tidigare ostraffad och brotten hör till den lägre delen av straffskalan, men att det endast gått tre år sedan brotten begicks är inte tillräckligt lång tid för att det kan hållas för troligt att brotten inte längre har inverkan på förtroendet för honom som läkare.

Kammarrätten i Stockholm 376-22

Justitieombudsmannen (JO) har granskat hur Region Uppsala agerat i samband med covid-vaccination av ungdomar i åldern 15-17 år. Istället för att kräva vårdnadshavares samtycke använde sig regionen i stället i första hand av mognadsbedömningar. Vid hälso- och sjukvård av barn krävs som huvudregel vårdnadshavares samtycke om det inte står klart att barnet har nått en sådan mognad att det självt kan ta ställning till åtgärden i fråga. Vilken mognad som krävs i det enskilda fallet beror på vårdåtgärdens art och angelägenhetsgrad.

När det gäller den aktuella åtgärden har chefsJO inga synpunkter på regionens val att tillämpa individuella mognadsbedömningar i de enskilda fallen.

Region Örebro beslutade att införa abonnemangsavgifter för personliga hjälpmedel som bl.a. andningshjälpmedel och hjälpmedel vid synnedsättning/blindhet.

Några personer som fått hjälpmedel förskrivna innan abonnemanget började gälla och yrkade, när betalningskraven började komma, att det skulle fastställas att de inte var betalningsskyldiga för abonnemangsavgifterna så länge de inte lånade nya hjälpmedel.

Tingsrätten konstaterade att fristen för att överklaga beslutet till förvaltningsrätten löpt ut men att det inte innebar att tingsrätten är behörig att göra en laglighetsprövning. Tingsrätten förklarade även att beslutet om abonnemangsavgifter inte hade retroaktiv verkan oavsett att hjälpmedlen förskrivits innan avgifterna började tas ut. Talan lämnades utan bifall.

Hovrätten finner att klagandena inte visat att regionen skulle ha lämnat en utfästelse om avgiftsfrihet för all framtid när hjälpmedlen lånades ut. Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Göta hovrätt  T 2962-21

En journalist begärde att få ta del av tio lägesrapporter om nationell intensivvårdsavdelningskapacitet som presenterats på en presskonferens, där vissa ospecificerade regioner pekades ut som särskilt belastade genom angivande av procentsatser, med uppgift om namn på regionerna.

Socialstyrelsen lämnade ut de begärda handlingarna men med namnet på regionerna maskerade med hänvisning till sekretess för att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser kunde motverkas om uppgifterna röjdes.

Kammarrätten avslår nu ett överklagande av sekretessbeslutet. Även kammarrätten gör bedömningen att uppgifterna som omfattas av begäran och som inte har lämnats ut är av sådan art att ett utlämnande typiskt sett kan medföra skada för det intresse som ska skyddas.

En ledamot är skiljaktig och anser att överklagandet kan bifallas.

Kammarrätten i Stockholm  9631-21

Försäkringskassan riktade återkrav mot tandläkaren för utbetalda tandvårdsstöd, men tandläkaren menade att hon inte tagit emot utbetalningarna. Genom utredningen har Försäkringskassan styrkt att de aktuella tandvårdsbidragen betalats ut till tandläkaren.

Vid efterhandskontroller står det enligt hovrätten klart att tandläkaren oriktigt begärt ersättning för patienter som inte ens besökt hennes mottagning eller för behandlingar som inte skett eller inte varit nödvändiga.

I likhet med tingsrätten bedömer hovrätten att tandläkaren ska återbetala drygt 485 000 kr till Försäkringskassan, samt betala kassans inkassokostnad och rättegångskostnader.

Ett företagshälsovårdsbolag ansökte hos IVO om omhändertagande av journaler. Företagshälsovårdsbolaget framförde att företagshälsovården skulle upphöra vid årsskiftet 2020/21 på grund av outsourcing av verksamheten. Efter detta skede har det inte varit tänkt att det ska finnas en medicinskt ansvarig kvar på företaget. Det har rört sig om ca 81 hyllmeter pappersjournaler och digitalt journalarkiv.

IVO avslog ansökan eftersom det inte bedömts finnas påtagligt behov av att journalerna ska tas omhand. Kammarrätten bedömer efter överklagande av bolaget att utredningen inte visar att bolaget, som fortfarande bedriver verksamhet inom andra områden, skulle sakna förutsättningar för att förvara och hantera patientjournalerna på så sätt som krävs. Överklagandet avslås.

Region Halland kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att ha tagit bort möjligheten till digital bokning av vaccination mot covid-19 för personer bosatta utanför regionen. Det var när bokning av vaccination från patienter bosatta i andra regioner ökade som regionen stoppade den möjligheten för de som inte var folkbokförda i Halland.

ChefsJO uttalar att han har förståelse för att det skapade problem för Region Halland när ett stort antal patienter från andra regioner valde att söka sig dit för att vaccinera sig, särskilt som tilldelningen av vaccin och ersättningen från staten inte tog hänsyn till en sådan utveckling. Men genom att prioritera sina egna invånare har regionen inte levt upp till skyldigheten enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen att erbjuda öppen hälso- och sjukvård även till patienter från andra regioner. Regionen kan därför inte undgå kritik för beslutet.

Förvaltningsrätten lämnade i slutet av november 2021 medgivande till fortsatt öppen psykiatrisk tvångsvård gällande en 45-årig kvinna.

Kammarrätten konstaterar att ett sådant medgivande förutsätter att en samordnad vårdplan finns bifogad till chefsöverläkarens ansökan, det krävs även att ansökan omfattar en uppföljning av den samordnade vårdplanen. Kammarrätten noterar att man i det aktuella fallet inte har inkluderat en sådan samordnad vårdplan. Den uppföljning som har lagts till ansökan anses inte heller innehålla alla de uppgifter som lagen kräver. Mot den bakgrunden saknades de lagliga förutsättningarna för förvaltningsrätten att fatta beslut i frågan om fortsatt psykiatrisk tvångsvård. Domen upphävs och målet återförvisas till förvaltningsrätten.

Kammarrätten i Göteborg 7301-21