En miljö- och tillståndsnämnd beslutade att förelägga en man att vidta vissa åtgärder avseende gödselhanteringen på en fastighet – vilket förenades med vite. Mannen inkom inte med den dokumentation som krävdes enligt föreläggandet. Nämnden ansökte då i domstol om att vitet skulle dömas ut. Mannen invände bland annat att han inte längre ägde den aktuella fastigheten och att hans son enligt en överenskommelse skulle ta hand om all gödsel.
Mark- och miljööverdomstolen avslog ansökan om vite eftersom mannen, till följd av överenskommelsen, inte hade rådighet över fastigheten och inte heller i övrigt ansågs ha möjlighet att följa föreläggandet. Domen överklagades.
Högsta domstolen konstaterar att en domstol i ett mål om utdömande av vite normalt ska utgå från de ställningstaganden som låg till grund för beslutet om att utfärda vitesföreläggandet. Varken överenskommelsen med sonen eller det som förts fram i övrigt talar, enligt Högsta domstolen, med någon styrka för att mannen i det aktuella fallet saknade möjlighet att följa föreläggandet eller att han har haft giltig ursäkt för att inte göra det. Mannen ska därför betala vitet. Högsta domstolen upphäver Mark- och miljööverdomstolens dom och fastställer mark- och miljödomstolens domslut.
Högsta domstolen T 2206-21
Bolaget yrkade att fastighetsägaren skulle förpliktas att betala anläggningsavgift för spillvatten för fastigheten. Mannen motsatte sig att fastigheten skulle bli tvångsansluten till kommunalt avlopp eftersom fastigheten hade en fungerande avloppsanläggning. Med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön bedömer mark- och miljödomstolen att det föreligger ett behov av att ordna avlopp i ett större sammanhang i området.
Utredningen visar att bolaget meddelat mannen förbindelsepunkt och mark- och miljödomstolen finner att bolaget haft laglig grund att debitera mannen enligt kommunens va-taxa. Mark- och miljödomstolen förpliktar fastighetsägaren att betala avgifter enligt bolagets yrkanden.
Mark- och miljödomstolen i Växjö M 5289-21
Dataanalys hyrde lokaler av Hemsö för hotellverksamhet enligt tre hyresavtal och Hemsö sade upp avtalen för avflyttning före hyrestidens utgång. Det var ostridigt att Dataanalys tvingats lägga ned sin hotellverksamhet med anledning av uppsägningen och att Hemsö inte erbjudit Dataanalys någon ersättningslokal. Den verksamhet som Dataanalys bedrev i lokalerna var korttidsboende för personer över 21 år som levde i hemlöshet, med sociala problem och med särskilda svårigheter att på den öppna marknaden hitta en bostad.
Dataanalys yrkade att Hemsö skulle förpliktas att betala drygt 28 milj kr plus ränta medan Hemsö bestred talan och betonade den misskötsamhet som förekommit.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att Hemsö haft tungt vägande skäl att upplösa hyresförhållandet men Dataanalys har också haft ett starkt intresse av att fortsätta att bedriva sin verksamhet i lokalerna. Sammantaget finner hovrätten att Hemsö inte haft befogad anledning att upplösa hyresförhållandet i den mening som avses i generalklausulen. Till skillnad från tingsrätten beräknar hovrätten Dataanalys rörelseförlust till 19 milj kr. En oenig hovrätt ändrar tingsrättens dom i enlighet med domslutet.
Hovrätten för Västra Sverige T 2116-21
Utredningen visar att hyresgästen genom framförallt bankningar utsatt sina grannar för störningar som inte skäligen bör tålas. Hyresgästen har även knuffat en granne i trapphuset. Hovrätten delar hyresnämndens bedömning att hyresgästen genom störningarna åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte ska förlängas. Överklagandet avslås och hyresgästen förpliktas att flytta från lägenheten genast.
Svea hovrätt ÖH 3985-22
Ett antal byggnader skulle enligt detaljplanen rivas och ersättas med nya byggnationer, bland annat en utökad galleria som enligt bolaget skulle förstärka upplevelsen av den klassiska stenstaden kring Stureplan i Stockholm. Kommunen bedömde att riksintresset kunde tillgodoses samtidigt som utveckling av city möjliggjordes genom förändringarna. Klagomål riktades mot handläggningen. Mark- och miljööverdomstolen höll syn. Kommunen medgav relativt omfattande förändringar av detaljplanen och
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att konsekvenserna för de olika intressena är svåra att överblicka. Även om rivningarna har negativ påverkan på de kulturhistoriska värdena på lokal nivå så innebär de inte någon påtaglig skada på riksintresset. Kvarteret avviker från stenstadens gängse principer och dess särart innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen att detaljplanens förändringar kan accepteras. Även om de högre byggnadshöjderna upplevs som olägenheter för boende bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det inte är fråga om betydande olägenheter. Överklagandena avslås.
Mark- och miljööverdomstolen P 266-21
I samband med att Anticimex inspekterade lägenheten påträffades vägglöss i stor omfattning, främst under soffan i vardagsrummet, och hovrätten finner det klarlagt att ohyra funnits i lägenheten i vart fall ett år.
Vägglöss hade även hittats i andra lägenheter i trappuppgången, men det har enligt hyresvärden varit fråga om kortvariga angrepp som sannolikt spridits från den aktuella lägenheten.
Det har enligt hovrätten varit fråga om vägglöss i en omfattning långt utöver det som är normalt vid angrepp av vägglöss och hyresgästens underlåtenhet att meddela hyresvärden har bidragit till spridningen av vägglössen till andra lägenheter. Agerandet kan inte anses vara av ringa betydelse och hovrätten beslutar att hyresrätten är förverkad.
Svea hovrätt ÖH 4864-21
Efter att länsstyrelsen omhändertagit katter fakturerades ägarna för kostnaden på 59 278 kr och länsstyrelsen anförde att det i kostnaden ingick uppställning och vittjanden av fällor gällande de katter som inte var hanterbara. Motparterna gjorde gällande att kostnaden var oskäligt hög. Det framgår av utredningen att de trots förbud har hållit katter på fastigheten.
Kammarrätten konstaterar att vad som anförts om hög ålder och ekonomiska förhållanden inte har betydelse för frågan om det finns särskilda skäl att befrias från betalningsansvar. Länsstyrelsen har enligt egen dokumentation beaktat ntresset av att genomföra omhändertagandet så kostnadseffektivt som möjligt. Enligt kammarrätten framstår kostnaden för omhändertagandena inte som orimligt höga. Kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut.
Kammarrätten i Jönköping 1993-21
Vattenfall ansökte om tillstånd till effektivisering av ett vattenkraftverk och mark- och miljödomstolen gav bolaget det ansökta tillståndet som innebar en ökad vattenavledning. Mark- och miljööverdomstolen fann inte skäl att ge prövningstillstånd.
Högsta domstolen ger nu prövningstillstånd för frågan om jäv förekommit i Mark- och miljööverdomstolen, målet i övrigt förklaras vilande.
Högsta domstolen Ö 7081-21
För att kunna bygga 50-60 nya bostäder inom stadsdelen Näset i Göteborg antog kommunen en detaljplan som innebar att mark som användes för parkering och återvinning skulle bebyggas. Flera boende i området överklagade detaljplanen och yrkade att den skulle upphävas med hänvisning till betydande olägenheter och bristande anpassning.
Sammantaget gör mark- och miljödomstolen bedömningen att detaljplanen strider mot flera bestämmelser i PBL, bl.a. säkerställer inte detaljplanen en god trafikmiljö och tar inte hänsyn till befintliga bebyggelse- och fastighetsförhållanden. Detaljplanen bedöms även medföra betydande olägenheter för vissa av de klagande. Mark- och miljödomstolen upphäver detaljplanen.
Mark- och miljödomstolen i Vänersborg P 2320-21
Hyresgästen hade lämnat olika uppgifter kring om någon annan person bott i lägenheten och hyresvärden yrkade att hyresavtalet inte skulle förlängas med hänvisning till otillåten andrahandsuthyrning. En granne berättade att ett par, hyresgästen var ingen av personerna, bott i lägenheten ungefär ett halvår.
Hovrätten finner i likhet med hyresnämnden inte skäl att ifrågasätta grannens uppgifter och anser det visat att lägenheten olovligen hyrts ut i andra hand under perioden. Hovrätten finner att hyresgästen genom agerandet har åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att hyresavtalet inte skäligen ska förlängas. Överklagandet avslås och hovrätten förtydligar vid vilket datum som hyresavtalet har upphört.
Svea hovrätt ÖH 6704-21
