NJ Nyheter

I syfte att sambon skulle betala hans del av hushållets räkningar lämnade han sitt BankID till sambon, men utan hans vetskap använde hon BankID:t för att ta upp lån. Kreditgivaren ansökte om betalningsföreläggande mot mannen som bestred betalningsskyldighet. Underinstanserna ansåg att sambon gått utanför sin behörighet att företräda mannen och att han inte var betalningsskyldig som låntagare. Låneavtalet ingicks med användande av motpartens BankID som svarade mot högt ställda säkerhetskrav och Högsta domstolen finner att bolaget hyst en befogad tillit till att BankID:t användes av en behörig person. Det är uppenbart att mannen måste ha insett att tredje man skulle uppfatta rättshandlingar som företogs med BankID:t som att de hade företagits för hans räkning. Omständigheterna gav upphov till en tillitsfullmakt som enligt Högsta domstolen gav sambon behörighet att ta lånet för mannens räkning. Han är därför betalningsskyldig för lånet

En man dömdes i september 2018 till en månads fängelse för grovt rattfylleri efter att ha kört bil på Gotland sommaren 2017 med en alkoholkoncentration i blodet på 1,82 promille. Sedan tog det ytterligare tre år att lagföra honom i de två ytterligare instanserna – hovrätten och Högsta domstolen – där HD nu ändrar påföljden till villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst. HD bedömer att en tidsutdräkt på omkring fyra år mellan brottstidpunkt och slutlig dom i ett mål om grovt rattfylleri får betraktas som en ovanligt lång tid för lagföring. Tidsutdräkten anses inte vara följden av sådan långsam handläggning som kränkt den tilltalades rätt till prövning inom skälig tid. Enligt HD kan den däremot beaktas i ljuset av andra omständigheter – i det här fallet att mannen har samtyckt till samhällstjänst och har förlorat sin anställning - som talar emot ett fängelsestraff vid valet av påföljd

Högsta domstolen avgjort två mål som gäller förverkande av villkorligt medgiven frihet för den som efter ett tidigare fängelsestraff har begått ny brottslighet. Det ena målet gäller en person som dömts till fängelse i två år och som knappt tre månader efter den villkorliga frigivningen begick ett narkotikabrott med straffvärde på en månad. Det andra målet gäller en person som dömts till fängelse i tio år för bland annat grovt narkotikabrott och som i slutet av prövotiden, som var nästan fyra år, begick mycket allvarlig brottslighet med ett straffvärde på fyra år. I det första målet har HD förklarat en månad av den villkorligt medgivna friheten förverkad, och i det andra målet förklarat 1,5 år av den villkorligt medgivna friheten förverkad.

Trots avsaknad av regler som ger en socialnämnd rätt att föra ett barns talan i mål om fastställande av moderskap får socialnämnden i Filipstad rätt att föra en sådan talan enligt ett beslut av Högsta domstolen. Beslutet rör ett syskonpar som fick en god man när de kom till Sverige. Därefter kom en kvinna som påstod att hon var barnens mor, men den gode mannen förde inte barnens talan om fastställande av moderskap vid domstol. Socialnämnden väckte då  talan för barnens räkning men det avvisades av både tingsrätten och hovrätten med hänvisning till att endast gode mannen fick föra en sådan talan. Att en socialnämnd kan väcka talan om faderskap tillsammans med barnens rätt att få klarhet om sitt ursprung gör att HD ger nämnden rätt att föra talan om moderskapet. Målet visas nu åter till tingsrätten.

Högsta domstolen fastställer Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning ut Sveriges advokatsamfund för en advokat som gjort orätt i en rad avseenden i samband med försäljningen av ett tivolibolag. Advokaten företrädde säljaren och utarbetade överlåtelseavtalet. Enligt Högsta domstolen innehöll avtalet flera villkor som var osedvanligt betungande och oförmånliga för köparen. Särskilt anmärkningsvärt var den fullmakt som gav säljaren en i princip obegränsad rätt att alltjämt företräda bolaget. Köparen var oerfaren och saknade insikter om de rättsliga konsekvenserna av avtalet och Högsta domstolen konstaterar att advokaten inte uppmärksammade köparen på eventuellt behov av egen juridisk hjälp. Efter överlåtelsen bistod advokaten säljaren för att pantsätta försäkringsersättning som skulle tillkomma bolaget samt fakturerade oriktigt vid flera tillfällen bolaget för arbete som utförts åt säljaren. 

Högsta domstolen avslår en ansökan om återställande av försutten tid för en man vars försvarare lämnat in ett överklagande av en brottmålsdom för sent. Mannen hade i tingsrätten dömts för grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri till två månaders fängelse. Försvararen bekräftade att domen på grund av kvardröjande besvär efter tidigare sjukdomar inte hade överklagats i tid. Högsta domstolen framhåller att mannen varit delaktig att ta fram en överklagandeskrift och även tagit del av ett utkast till den. Överklagandet var också färdigställt i god tid innan överklagandetiden löpt ut. Klaganden har visserligen inte haft skäl att betvivla att försvararen avsåg lämna det i tid men dessa förhållanden utgör inte laga förfall och ansökan om att återställa försutten tid kan inte bifallas.

Endast Bolagsverket bedöms ha möjlighet att besluta om att en särskild granskare ska entledigas från sitt uppdrag i förtid och Högsta domstolen finner att en stämma i en bostadsrättsförening handlat utanför sin behörighet när den ändå beslutat om det.  Bolagsverket hade utsett en särskild granskare efter beslut om att tillsätta en sådan på en tidigare stämma. Vid den senare föreningsstämma beslutades att den särskilda granskningen skulle upphöra. En medlem hade inte tillerkänts rösträtt vid den senare stämman med hänvisning till att hon inte betalat sina avgifter. Hon överklagade stämmobeslutet och Högsta domstolen konstaterar att det saknas reglering i lag gällande avslut i förtid av granskning men finner att det är möjligt att entlediga en särskild granskare från sitt uppdrag i förtid. Stämman har dock inte kompetens att besluta om särskild granskning, det har endast Bolagsverket, och saknar därför behörighet att besluta om förtida upphörande av granskning.

När mannen var ute och övningskörde med sin dotter råkade dottern krocka med ett trafikljus som skadades och även orsakade repor och en punktering på bilen. Efter påkörningen kördes bilen till en intilliggande bensinmack, men utan att olycksanmälan gjordes. När ett vittne som sett det hela kontrollerade om skadeanmälan gjorts, men fick veta att så inte skett, anmälde han händelsen.

Åtalad för smitning från trafikolycksplats förklarade pappan att han inte anmält händelsen eftersom han inte sett någon skada på trafikljuset eller refugen. Tingsrätten friade mannen, men hovrätten gör nu en annan bedömning och dömer pappan till 40 dagsböter.

Hovrätten gör bedömningen utifrån den relativt omfattande skadebilden på bilen, att det även uppstått betydande skador på trafikanordningen samt att kollisionen med trafikljuset därför måste ha skett med en inte obetydlig kraft. Eftersom pappan även gått ur bilen för att göra en kontroll av skadorna kan det enligt hovrätten inte rimligen ha undgått honom att det i samband med kollisionen uppstått skador även på trafikljuset.

Kvinnan höll på att ta svenskt körkort när hon åtalades och dömdes för olovlig körning. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter. Kvinnan överklagade och yrkade att hon skulle frikännas eller att hon i vart fall inte skulle behöva betala böter och avgift till brottsofferfonden. Högsta domstolen meddelade enbart prövningstillstånd beträffande frågan om erläggande av avgift enligt lagen om brottsofferfond och ändrar nu endast hovrättens dom på det sättet kvinnans skyldighet att betala avgiften undanröjs.

Hovrätten dömde motparterna för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott, för att i varsin personbil ha deltagit i ett sk. chicken-race som slutade med en allvarlig kollision. En passagerare skadades allvarligt och befinner sig fortfarande i ett vegetativt tillstånd motsvarande medicinsk invaliditet om 99 procent. Passageraren och hennes föräldrar yrkade att motparterna skulle förpliktas att betala skadestånd till dem. Högsta domstolen (HD) finner att den i praxis fastställda schablonen om 125 000 kr bör vara utgångspunkt för ersättningen. Eftersom det inte funnits uppsåt att beröva passageraren livet sätts ersättningen till henne till 110 000 kr som motparterna ska betala solidariskt. För föräldrarna bör i stort sett dubbel schabloniserad anhörigersättning utgå. HD finner att 50 000 kr vardera är skäligt för deras psykiska lidande.