Utredningen visar att pappan dömts för misshandel och olaga hot mot sin f.d. sambo (mamman) och deras son samt att mamman och barnen bor på skyddad ort. Tingsrätten beslutade att mamman skulle ha ensam vårdnad om dottern och att dottern skulle ha rätt till umgänge med pappan varannan söndag.
Mamman yrkade att förordnandet om umgänge skulle upphävas eftersom det inte var förenligt med dotterns bästa, samt att det fanns risk för att dottern eller någon i familjen skulle utsättas för fara eller övergrepp i samband med umgänget med pappan.
Hovrätten finner att det inte är förenligt med dotterns bästa att i dagsläget besluta om umgänge mot hennes vilja - och att detta skulle medföra risk för att familjens bostadsort avslöjas. Hovrätten upphäver tingsrättens dom i denna del.
Lantmäterimyndigheten avslog sökandens begäran att få ta del av uppgifter om ett samtal i ett visst ärende mellan ett tekniskt råd i mark- och miljödomstolen och en förrättningslantmätare vid lantmäterimyndigheten i kommunen.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelar nu prövningstillstånd huruvida en kommunal lantmäterimyndighet är en myndighet i den mening som avses i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. HFD förordnar också att Lantmäteriet ska avge yttrande i målet. Även kommunen och Sveriges Kommuner och Regioner bereds tillfälle att avge yttrande.
”Hallå du får ta bort fläkten från fönstret, kunde lika bra kasta en bomb där inne” – så löd ett sms som mannen skickade till sin före detta sambo. Mannen hade strax därefter även sänt en film från kvinnans gata med texten ”passa dig bitch”.
Mannen hävdade att det första meddelandet bara var en oskyldig referens till en tidigare händelse då en kompis till paret slängt en sten från gatan på fläkten i fönstret. Kvinnan hade däremot upplevt meddelandet som hotfullt och blivit rädd, och hävdade dessutom att händelsen med fläkten aldrig inträffat.
Tingsrätten godtog mannens förklaring - men hovrätten dömer honom nu för olaga hot till 60 dagsböter. Efter att ha tagit del av ytterligare sms står det enligt hovrätten klart att det meddelande som mannen skickade till kvinnan inte var på skämt utan i avsikt att skrämma henne. Detta får ytterligare stöd av de meddelanden som han skickade till henne senare samm. Att han även lagt till ett flertal gråt-skrattande emojis i sina meddelanden förändrar inte bedömningen.
När två ordningsvakter skulle omhänderta en kvinna som var stökig på ett nöjesställe sparkade och slog hon dem. Kvinnan åtalades och fälldes i tingsrätten för misshandel och våld mot tjänsteman - men nu friar hovrätten. Skälet är att det vid utredningen, där vakterna hörts redan i samband med händelsen men kvinnan först ett år senare, inte varit möjligt att undersöka om hon, vilket hon själv påstått, hade blivit ofrivilligt drogad, vilket skulle kunnat vara en förklaring till hennes beteende. Detta får enligt hovrätten dock visst stöd av uppgifter från ordningsvakterna och entrévärden.
Det är enligt hovrätten främst den mycket långa tid som gått från det att händelsen inträffade till dess att kvinnan fick vetskap om att hon var misstänkt för brott som har medfört att hennes invändning i stort sett inte längre går att kontrollera. Eftersom den långa tidsfördröjningen inte beror på henne kommer hovrätten, till skillnad från tingsrätten, fram till att kvinnans invändning om att hon blivit ofrivilligt drogad inte kan lämnas utan avseende.
För betalning av klagandens skulder beslutade Kronofogdemyndigheten att utmäta hennes fastighet och ett pantbrev uttaget i fastigheten. Fastigheten är bostad för kvinnan och hennes sex barn. Flera av barnen har funktionsnedsättningar och särskilda behov. Kvinnan anförde att det skulle innebära stora svårigheter att hitta en annan rimlig bostad för familjen i området där barnen vuxit upp och går i skolan. En tvångsförsäljning av fastigheten skulle enligt Högsta domstolen ge ett överskott på ungefär 85 000 kr till de nio borgenärerna som har sammanlagda fordringar om ungefär 250 000 kr. Högsta domstolen bedömer - vid en avvägning mellan borgenärernas intresse att utnyttja fastighetens värde och barnens intresse av att inte behöva lämna sin hemmiljö - att en utmätning inte kan anses försvarlig. Beslutet om utmätning hävs.
Under våren och sommaren 2019 tog den dåvarande målvakten i division tre-klubben Kvarnby IK emot sammanlagt drygt 44 000 kronor för att underprestera i sex seriematcher. Vid samma tid kom en tidigare allsvensk fotbollsspelare i Elfsborg överens med två personer, varav en var samma person som i Kvarnby, om att ”ta ett gult kort” i en match mot Kalmar FF i utbyte mot ett lån på 300 000 kronor. Hovrätten dömer nu samtliga fyra tilltalade till villkorlig dom. I delen avseende Elfsborg gör hovrätten en annan bedömning än tingsrätten, som frikände de tilltalade. Ett av skälen är att det i nära anslutning till matchen öppnades 27 nya spelkonton av personer med koppling till de två personer som skulle ordna lånet. Från bland annat alla dessa spelkonton satsades pengar på att fotbollsspelaren skulle få en varning under matchen. Hovrätten anser det därmed bevisat att ett syfte med spelfusket var att finansiera lånet till fotbollsspelaren. Utlåningen skulle i sin tur generera en vinst om 100 000 kronor för utlånarna. Fotbollsspelaren döms för tagande av muta och spelfusk och de två personer som erbjöd lånet döms för givande av muta och spelfusk.
När kvinnan besökte ett aktivitetscenter med sina barn så fick hon en fraktur på sin fotled efter att ha hoppat i en hoppgrop. Kvinnan yrkade att det skulle fastställas att bolaget var skadeståndsskyldigt för skadan. Tingsrätten ogillade talan - men hovrätten fann att kvinnan i tillräcklig grad visat att bolaget brustit i tillsyn och därigenom agerat oaktsamt. Det står enligt Högsta domstolen klart att kvinnan landade i hoppgropen med fötterna först, vilket avvek från de anvisningar som fanns vid hoppgropen. Utredningen ger inte stöd för att det skulle ha varit otillräckligt lufttryck i kudden på gropens botten utan skadan måste enligt Högsta domstolen berott på hur hoppet utfördes. Bolaget hade en anställd som övervakade gropen och gav klartecken inför varje hopp och där fanns tydliga anvisningar. Sammantaget finner Högsta domstolen att bolaget får anses ha vidtagit rimliga försiktighetsåtgärder.
Länsstyrelsen avslog ett bolags ansökan om generellt tillstånd att använda metallsökare avseende meteoritsökning inom hela Gävleborgs län. Skälen var att området inte var tillräckligt avgränsat för att länsstyrelsen skulle kunna göra en tillfredsställande prövning av om verksamheten innebar en hög risk för fornfynd eller skador på fornlämningar. Förvaltningsrätten ändrade beslutet och beviljade tillstånd - men kammarrätten fastställer länsstyrelsens beslut. Utredningen ger visserligen inte stöd för att länet har en sådan utbredning av kända fornlämningar och möjliga fornfynd att området kan betraktas som ett av de fyndtätaste i landet. Eftersom bolagets ansökan avser ett omfattande geografiskt område anser kammarrätten att det ändå finns risk för att fornlämningar skadas.
Kvinnan åkte hem till sin bostad tillsammans med en man som hon träffat på en fest - där de enligt kvinnan hade sex mot hennes vilja. Mannen hävdade å sin sida att han haft svårt att bedöma hur mycket kvinnan hade druckit men att hon varit aktiv i konversationen när de talade med varandra, att hon inte vinglat och han inte behövt stödja henne när hon gick, och att samlaget varit frivilligt. Tingsrätten fällde mannen men hovrätten friar nu mannen från våldtäkt. Visserligen talar vittnesuppgifter, om hur kvinnan agerat och mått efter händelsen, för att det inte var fråga om en frivillig händelse. Men enligt hovrätten har de uppgifter hon lämnat om det inträffade för sina vänner varken varit konkreta eller tillräckligt detaljerade för att ge ett starkt stöd för hennes berättelse. Detta ställt mot mannens berättelse och vittnesmål. Hovrätten sammantagna bedömning är att den presenterade utredningen inte är tillräcklig för att kvinnans berättelse ska kunna läggas till grund för prövningen.
Den 47-årige civilingenjören arbetade som konsult på Volvo personvagnar och Scania. Under 2016 fick han kontakt med en rysk ambassadtjänsteman och de två började träffas med viss regelbundenhet, fram tills han greps vid ett möte med ambassadtjänstemannen på en restaurang i Stockholm i februari 2019 - misstänkt för att ha kopierat och sålt hemlig information från både Volvo och Scania. Mannen åtalades och fälldes i tingsrätten för spioneri. Tingsrätten fann det styrkt att han kopierat hemlig information från både Volvo och Scania, att han överfört denna på bland annat USB-minnen som han överlämnat till den ryske ambassadtjänstemannen. Det ansågs också klarlagt att han varit fullt medveten om att uppgifterna skulle komma Ryssland till del, samt att han vid mötena även regelbundet mottagit kontanter som ersättning för informationen. Påföljden bestämdes till tre års fängelse. Även hovrätten anser spioneri bevisat. Men till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att även uppgifterna från Volvo är sådana att de kan medföra men för Sveriges säkerhet om en främmande makt får del av dem. Påföljden fastställs till tre års fängelse.
