NJ Nyheter

Detaljplanen för Slussen i Stockholm vann laga kraft 2013 och omfattande rivnings- och byggnadsarbeten pågår sedan 2016 i området. Bolaget som driver restaurang Gondolen yrkade att kommunen skulle förpliktas betala 37,7 milj kr för de störningar som bolaget drabbats av och som inneburit minskad omsättning.

Mark- och miljödomstolen fann att störningarna orsakat bolaget förmögenhetsskada. Kommunen förpliktades betala totalt 18 570 000 kr plus ränta till bolaget.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att störningarna, särskilt med beaktande av den tid de pågått och den betydande omsättningsminskning de orsakat, inte skäligen bort tålas. Mark- och miljööverdomstolen instämmer därför i underinstansens bedömningar och fastställer mark- och miljödomstolens dom.

År 2015 dog en grävmaskinist i en sprängolycka i Vånga i norra Skåne. Eftersom det var en arbetsplatsolycka väckte åklagaren åtal mot flera i ledande ställning för arbetsmiljöbrott och yrkade på företagsbot. Tingsrätten i Kristianstad har nu dömt en den man som arbetade som sprängarbas för grovt arbetsmiljöbrott till villkorlig dom.

Enligt tingsrätten hade sprängarbasen uppenbarligen gjort en felbedömning när han förklarade sprängplatsen som säker. Vid en okulär besiktning av sprängplatsen hade han kunnat konstatera att allt sprängmedel inte hade detonerat. Han ska också solidariskt med sin arbetsgivare betala 30 000 kr i skadestånd till den avlidnes efterlevande.

Tingsrätten bedömde att den korrekta nivån på en företagsbot var 1,5 miljoner kronor, men att det fanns särskilda skäl att efterge den då sprängarbasen haft en sådan unik ställning i företaget. Påföljden för sprängarbasen stannar vid villkorlig dom eftersom han efter olyckan inte längre kan arbeta som sprängarbas och fått acceptera en anställning med halverad lön.

Efter ett verbalt gräl var kvinnan ute på gården med parets treårige son i famnen när mannen kom fram till henne och utdelade ett slag i ansiktet på henne med öppen hand. Mannen åtalades för misshandel. Tingsrätten konstaterade att det varit fråga om ett lättare slag med öppen hand, att kvinnan endast orsakades smärta och att en sådan misshandel regelmässigt ansågs som ringa. Men eftersom kvinnan när slaget utdelades hade sonen i famnen, vilket både påtagligt försämrat hennes möjligheter att värja sig mot slaget och skadat tryggheten och tilliten hos sonen, bedömdes misshandeln vara av normalgraden.

Hovrätten instämmer visserligen i att det är försvårande att slaget utdelats framför parets gemensamma son. Men eftersom det samtidigt inte är visat annat än att det varit ett slag med öppen hand som endast medfört hastigt övergående smärta finner hovrätten att det saknas skäl att bedöma misshandeln på annat sätt än som ringa. Påföljden ändras därmed även från villkorlig dom och 100 dagsböter till enbart 100 dagsböter.

Göta hovrätt B 3714-21

Efter att tingsrätten förpliktade Länsförsäkringar att betala 385 000 kr plus ränta till käranden, en 55-årig man, efter obehöriga transaktioner från dennes bankkonto, ogillade hovrätten käromålet. En bedragare hade utfört transaktionerna genom att påstå att denne ringde från banken och förmådde 55-åringen att logga in och skapa BankID.

Hovrätten ansåg att käranden agerat särskilt klandervärt i den mening som avses i betaltjänstlagen då käranden hade kunnat förhindra transaktionerna genom att motringa banken och ställa kontrollfrågor. Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd.

Högsta domstolen T 6679-21

Sent på kvällen midsommardagen 2021 blev en berusad man knivhuggen på en gata i Varberg. Händelsen, som hade föregåtts av ett bråk mellan mannen och en kvinna där även kvinnans mamma blivit knuffad till marken, filmades. Detta tillsammans med vittnesmål ledde till att en 27-årig man som hade en relation med kvinnan greps och åtalades för försök till mord alternativt grov misshandel, samt narkotikabrott för innehav av 51,71 gram cannabis och 48 tabletter tramadol.

Tingsrätten fann åtalet styrkt mot bakgrund av filmmaterialet, vittnesmål och DNA-fynd, och dömde mannen till sex års fängelse och tio års utvisning. Hovrätten skärper nu både straffet och antalet utvisningsår. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att skadan – en 8-10 cm lång, skarpkantad, gapande sårskada in i ryggen som fick sys med åtta stygn – visserligen inte var livshotande. Likväl är ett sådant knivhugg typiskt sett förenat med livsfara, och om det hade träffat en liten bit åt sidan eller vinklats annorlunda hade det kunnat få dödlig utgång. Vidare framgår det av av bland annat filmen att 27-åringen efter hugget, som utdelades mot mannen när han stod helt stilla med händerna utefter sidorna, varit likgiltig inför följderna eftersom han genast avvek från platsen utan att visa någon ånger eller oro för vad som hänt med mannen.

Hovrätten bedömer mot den bakgrunden straffvärdet vara tio års fängelse och att det finns synnerliga skäl för livstids utvisning. Eftersom mannen utvisas, även om tiden begränsas från livstids till 15 års utvisning med hänvisning bland annat till att han har en stark familjeanknytning till Sverige, bestämmer hovrätten dock påföljden till nio års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6679-21

Mannens företag skulle stötta Barncancerfonden genom licensförsäljning av bland annat digitalt marknadsmaterial och företagssamarbeten. Parallellt drev mannen även andra bolag med olika affärsprojekt, till vilka han slussade totalt omkring 16,5 miljoner kronor från företaget utan att betala Barncancerfonden deras andel från licensförsäljningen.

Till slut höll detta inte längre, flera av mannens bolag sattes i konkurs och han åtalades för grov oredlighet mot borgenärer och grov trolöshet mot huvudman. Själv hävdade mannen dels att hans redovisningsperiod gentemot Barncancerfonden varit mycket längre än fondens representanter hävdade, dels att de affärsprojekt han investerat pengarna i hade varit seriösa med en välgrundad förväntan på att de skulle börja ge avkastning.

Varken tingsrätten eller nu hovrätten anser dock så vara fallet och mannen döms i enlighet med åtalet till fyra års fängelse, med skillnaden att hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för grov förskingring i stället för grov trolöshet mot huvudman.

Hovrätten för Västra Sverige B 6443-20

När kvinnan stoppades av polis på misstanke om ringa narkotikabrott påträffades även ett knogjärnsliknande föremål på hennes nyckelknippa, som låg nedstoppad i ytterfacket på hennes ryggsäck. Kvinna erkände ringa narkotikabrott men nekade till ansvar för brott mot knivlagen med hänvisning till att nyckelringen inte kunnat användas som knogjärn.

Tingsrätten fällde henne för både ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen men hovrätten friar henne nu från det senare brottet. Enigt hovrätten saknas anledning att ifrågasätta att kvinnans huvudsakliga syfte med det knogjärnsliknande metallföremålet varit att använda det som utsmyckning av sin nyckelknippa och inte som ett gatustridsvapen. Även om föremålet varit lätt tillgängligt och kvinnan vid tidpunkten för innehavet även innehade narkotika får, särskilt med beaktande av att hon tidigare är ostraffad, risken för att föremålet skulle komma till brottslig användning enlig hovrätten bedömas som mycket liten. Innehavet av bedöms därför som ett ringa brott, vilket kvinnan ska frikännas för.

Region Halland kritiseras av Justitieombudsmannen, JO, för att ha tagit bort möjligheten till digital bokning av vaccination mot covid-19 för personer bosatta utanför regionen. Det var när bokning av vaccination från patienter bosatta i andra regioner ökade som regionen stoppade den möjligheten för de som inte var folkbokförda i Halland.

ChefsJO uttalar att han har förståelse för att det skapade problem för Region Halland när ett stort antal patienter från andra regioner valde att söka sig dit för att vaccinera sig, särskilt som tilldelningen av vaccin och ersättningen från staten inte tog hänsyn till en sådan utveckling. Men genom att prioritera sina egna invånare har regionen inte levt upp till skyldigheten enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen att erbjuda öppen hälso- och sjukvård även till patienter från andra regioner. Regionen kan därför inte undgå kritik för beslutet.

Efter att två bilar av okänd anledning börjat brinna på olika parkeringar i Linköping under sommaren 2021 riktades misstankarna och åtal väcktes för mordbrand mot en 31-årig man som under en längre tid haft kontakt med psykiatrin, och som haft en fixering vi eld.

Tingsrätten fann det sammantaget ställt utom rimligt tvivel att mannen anlagt bränderna. Mot bakgrund av de uppgifter som han lämnat om sin syn på eld, och att det av en rättspsykiatrisk undersökningen framgick att han visserligen hade en nedsatt förmåga att inse gärningarnas innebörd och att anpassa sitt handlade därefter men ändå inte helt saknat dessa förmågor, ansåg tingsrätten att han haft uppsåt till gärningarna och att han skulle dömas för två fall av mordbrand, mindre allvarligt brott.

En oenig hovrätt friar nu mannen. Enligt majoriteten leder bevisningen vid en sammanvägning till slutsatsen att utredningen inte med tillräcklig styrka knyter mannen till respektive brandplats. Två hovrättsråd är skiljaktiga och vill fälla mannen i enlighet med tingsrättens dom.

Den 22 juni 2021 på eller anslutning till Norrby Tvärgata i Borås uppstod ett storbråk mellan två grupper personer, och polis tillkallades för att försöka lösa och lugna ned situationen. Senare åtalades totalt 14 personer för bland annat våldsamt upplopp, grov misshandel, brott mot knivlagen och ringa vapenbrott.

Tingsrätten finner nu att de inblandade personerna inte har gjort sig skyldiga till våldsamt upplopp. Den främsta bevisningen har bestått av övervakningsfilmer och film från en av polisernas kroppskameror. Filmerna visar en folksamling och vissa personer i folksamlingen som bråkar med varandra, trots att det finns flera poliser på plats. I en filmsekvens syns hur flera personer rör sig samtidigt i en klunga förbi en ensam polisman som försöker få dem att stanna, och det är den situationen som åklagaren menar har utgjort våldsamt upplopp.

Tingsrätten gör dock bedömningen att folksamlingen inte har agerat med förenat våld för att sätta sig upp mot myndighet eller hindra eller framtvinga någon viss åtgärd, vilket krävs för att det ska vara fråga om våldsamt upplopp. Däremot fälls en tilltalad till 30 dagsböter för ringa vapenbrott och en tilltalad till 35 timmars ungdomstjänst för brott mot knivlagen.