NJ Nyheter

Förvaltningsrätten beslutade att en pojke skulle beredas vård med stöd av LVU på grund av att det genom allvarliga brister i omsorgen har fanns risk för att hans hälsa och utveckling skadades. Ett par månader senade beslutade socialnämnden om total umgänges- och kontaktbegränsning mellan pojken och hans föräldrar och fäste då vikt vid att umgänge som tidigare förekommit har inneburit en psykisk påfrestning för pojken som blivit orolig och utåtagerande efteråt. Vidare fattades beslut om att pojkens vistelseort inte skulle röjas för föräldrarna.

Vid tiden för kammarrättens prövning har det gått åtta månader sedan nämndens beslut om umgängesbegräsning och trots att beslutet fortfarande gäller har umgänge genomförts och fungerat bra. Föräldrarna har uppvisat ett förändrat beteende i hur de bemöter honom. Sammantaget innebär det att det inte längre är nödvändigt med en total begränsning av umgänget, varför beslutet ska upphävas. Föräldrarnas överklagande mot beslutet om hemlighållande av vistelseort avslås emellertid då kammarrätten är enig med förvaltningsrätten om att det finns skäl att hemlighålla vistelseorten även fortsättningsvis.

I ett mål gällande assistansbedrägerier och penningtvätt med totalt 16 tilltalade fastställer hovrätten nu att 14 av dem gjort sig skyldiga till brott. Liksom tingsrätten anser hovrätten att de fyra brukare som målet rör inte haft behov av personlig assistans och att brotten har begåtts uppsåtligen.

Domen omfattar dels tre personer i samma familj som bedrivit näringsverksamhet i ett assistansbolag, dels medlemmar i en annan familj där makarna begått brott tillsammans med två av huvudmännen i assistansbolaget, dels ett antal assistenter som påstås ha utfört assistansarbete åt brukarna. Några av de tilltalade döms även för annan brottslighet. Huvudgärningsmännen döms till mellan tre och fem års fängelse, tre av dem meddelas även sju års näringsförbud, och flera av assistenterna döms till ett års fängelse. Två personer frias även av hovrätten och en person frikänns på grund av preskription.

Först avvisade de två ordningsvakterna mannen från tunnelbanans biljetthall eftersom han drack öl och gav intryck av att vara berusad. När de sedan stötte på honom igen nere på perrongen och ville avvisa honom gjorde han motstånd, bland annat genom att streta emot och kränga med armarna och kroppen.

Mannen åtalades för våldsamt motstånd men en oenig tingsrätt friade honom. Enligt tingsrätten kunde mannens beteende lika väl förklaras med att han reagerat reflexmässigt på att han bland annat hade blivit nypt i armarna av vakterna, och därmed inte kunde anses ha agerat uppsåtligen. Två skiljaktiga ledamöter ansåg det däremot genom videomaterial och två vittnen under ed styrkt att mannen uppsåtligen både krängt med kroppen och dragit åt sig armarna i syfte att hindra avviningen, och ville fälla i enlighet med åtalet.

Hovrätten instämmer nu i den skiljaktiga meningen, och bedömer det inte heller som uppenbart att avvisningen varit obefogad och mannens beteende därmed skulle vara straffritt. Påföljden bestäms till 40 dagsböter.

På grund av varaktigt nedsatt arbetsförmåga beviljades mannen i april 2006 hel sjukersättning tills vidare och upplystes även om sin anmälningsplikt om arbetsförmågan förbättrades. 2012 började han arbeta heltid men anmälde inte detta till Försäkringskassan utan förutsatte att de hade tillgång till hans inkomstuppgifter, vilket ledde till att sjukersättning fortsatte att felaktigt betalas ut vid 15 tillfällen med ett belopp på totalt 133 140 kronor.

Mannen åtalades för bidragsbrott men friades av en oenig tingsrätt, som bedömde det som möjligt att han misstagit sig på reglerna och därmed saknat uppsåt.

Hovrätten konstaterar att mannen varit medveten om utbetalningarna men inte gjort något försök att ta reda på varför de skett. Samtidigt hade han 2009-2012 ansökt om steglös avräkning och anmält till Försäkringskassan att han skulle arbeta, och sedan fått beslut med innebörden att hans sjukersättning sattes ned till noll kronor. Mot den bakgrunden måste mannen enligt hovrätten ha insett att han inte hade rätt till sjukersättning samtidigt som han arbetade heltid. 

Påföljden bestäms till villkorlig dom

För fastigheten, nära ett Natura 2000-område, ansökte klaganden om tillstånd för att installera en avloppsanläggning med trekammarbrunn och infiltrationsbädd. Två provgropar hade grävts ca 75 m från den tänkta placeringen. Utredningen visar att jordlagret generellt är tunt i området och att det finns dricksvattenbrunnar i närheten av platsen.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen har utredningen brister. Situationsplanen saknar höjdangivelser och det är enligt Mark- och miljööverdomstolen inte klarlagt om infiltrationsanläggningen skulle komma att ligga högre än grannfastigheten. Markförhållandena, avrinning och grundvattennivå kring anläggningen är inte heller tillräckligt utredda. Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att dessa brister gör att det inte går att avgöra om tillstånd kan ges till den sökta avloppsanläggningen. Målet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning.

Mark- och miljööverdomstolen M 2330-21

I april 2021 dödades en ung nybliven mamma med ett trettiotal knivhugg i en lägenhet i Älta utanför Stockholm. Efter att hennes sambo ringt 112 påträffades hon död i sovrummet bredvid parets en månad gamla son. Sambon hävdade att han inte mindes någonting av vad som hänt, annat än att de bråkat, men insåg senare att det måste ha varit han som huggit henne.

Tingsrätten anser det utrett att det är mannen som har utdelat knivhuggen. Bland annat innebär skadornas omfattning och placering att det är uteslutet att kvinnan har skadat sig själv. Vidare anser tingsrätten att flera omständigheter talar mot mannens invändning om minneslucka, till exempel att han i larmsamtalet till 112 sagt att kvinnan skadat sig själv och att han fått slita kniven ur hennes händer. 

Tingsrättens slutsats är att mannen var medveten om sitt handlande och haft uppsåt att döda sin sambo. Efter att en rättspsykiatrisk undersökning visat att mannen inte led av en allvarlig psykisk störning vid brottet dömer tingsrätten honom nu till livstids fängelse för mord.

Nacka tingsrätt B 2803-21

Vid ett och samma tillfälle lyckades mannen köra utan godkänd taxameter i bilen, inte medföra eller visa upp taxiförarlegitimationen i bilen, och inte fortlöpande föra anteckningar i tidboken. Dessutom hade bilen inte någon giltig trafikförsäkring.

Efter att han fått böter beslutade Transportstyrelsen att även återkalla hans taxiförarlegitimation i tre år. En oenig förvaltningsrätt biföll mannens överklagande delvis mot bakgrund av hans olika förklaringar – taxametern hade precis gått sönder, legitimationen låg i fickan, polisen hade tittat i fel tidbok – och ändrade till en varning. 

Kammarrätten fastställer nu återkallelsebeslutet. Domstolen konstaterar att de brott som mannen har begått har en direkt koppling till hans yrkesverksamhet och tyder på en bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter gällande regelverk. Han har härigenom visat sig olämplig som taxichaufför, och det inträffade får enligt kammarrätten anses vara så allvarligt att en varning inte är en tillräcklig åtgärd.

Kammarrätten i Stockholm 6612-21

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson har i dag tagit emot betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott av särskild utredare Eva Wendel Rosberg.

Utredningen, som ingår i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet, har haft i uppdrag att göra en bred översyn av regelverket för utredningar där barn misstänks för brott.

SOU 2022:1 Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

I utredningens betänkande föreslås bland annat att:

# En ny huvudregel om att åklagare ska väcka bevistalan när ett barn under 15 år misstänks ha begått ett brott med minimistraff om 5 års fängelse.

# Åtgärder som innebär att fler brott som begås av barn under 15 år ska utredas av polis.

# Reglerna för när polisen får drogtesta barn under 15 år som misstänks använda narkotika förenklas i syfte att drogtesterna ska användas i större omfattning.

För de barn som har fyllt 15 år föreslås en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande förordna om ungdomstjänst för brott som barnen begått innan de fyllt 18 år. Syftet är att öka möjligheten till snabb och effektiv lagföring.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2023.

Under åren 2015-2018 misstänktes den 54-årige mannen med hjälp av tio släktingar och bekanta vid 63 tillfällen via Danmark ha fört in totalt 73 740 liter öl, 6 788 liter vin, 5 462 liter cider, 5 057 liter alkoläsk och 3 384 liter sprit (omräknat till 40-procentig alkohol cirka 13 895 liter) med hjälp av släpkärror och en specialbyggd bil, och sedan sålt alkoholen vidare.

Mannen åtalades för grov smuggling och grov olovlig försäljning av alkohol, och övriga medåtalade för medhjälp, olovlig befattning och liknande. Tingsrätten dömde tio av dem för olika brott, varav 54-åringen fick det strängaste straffet; två år och åtta månaders fängelse.

Hovrätten friar nu flera av de tilltalade på olika punkter och justerar ned påföljderna i enlighet med detta. Bland annat sänks 54-åringens påföljd till två års fängelse.

Hovrätten för Nedre Norrland B 962-19

De två tilltalade männen som är lagkamrater i ett basketlag träffade de två målsägandena på ett hotells uteservering. Då baren stängde ordnade den ena av de tilltalade, som var hotellchef, ett hotellrum åt sällskapet. Hotellchefen ska där ha genomfört en sexuell handling med den ena kvinnan genom att penetrera henne med sina fingrar och hans kamrat hade samlag med den andra kvinnan. Åklagaren gjorde gällande att kvinnorna inte deltog frivilligt.

Tingsrätten dömde de båda tilltalade för våldtäkt till 2 år och 3 månaders fängelse.

Hovrätten finner att en övervakningsfilm visar att en av kvinnorna befann sig i en särskilt utsatt situation men att filmen inte med samma tydlighet visar att den andra kvinnan skulle ha varit lika kraftigt berusad. Det är istället främst hennes egna uppgifter om minnesluckor som talar för det. Sammantaget anser hovrätten att åtalet inte är styrkt varför hotellchefens kamrat frias. Hovrätten anser inte heller att det är bevisat att hotellchefen har uppfattat att kvinnan som han haft sexuellt umgänge med var mer berusad än någon annan i sällskapet; under alla förhållanden anses hans oaktsamhet inte varit så kvalificerad att han kan sägas ha varit grovt oaktsam. Även han frikänns därför från ansvar.