Laddar...

Till övergripande innehåll för webbplatsen

Kortnyheter

Lex Lilla hjärtat - flera lagändringar på gång

I en lagrådsremiss föreslår regeringen fem lagändringar för att stärka principen om barnets bästa och säkerställa trygghet, säkerhet och stabilitet för placerade barn.

  • När barn tvångsvårdas på grund av missförhållanden i hemmet får socialnämnden inte besluta att vården ska upphöra förrän de omständigheter som föranleder vården har förändrats på ett varaktigt och genomgripande sätt.

  • Det införs en skyldighet för socialnämnden att överväga om det finns skäl att ansöka om flyttningsförbud. Att besluta om flyttningsförbud kan vara ett sätt att hindra en abrupt hemflytt, som barnet kan ta skada av.

  • Dagens skyldighet för socialnämnden att överväga vårdnadsöverflyttning tidigareläggs, från tre till två år. Vårdnadsöverflyttningar kan skapa bättre förutsättningar för kontinuitet och trygghet i vården.

  • Det införs en skyldighet för socialnämnden att följa upp situationen efter att en placering upphört.

  • Det införs en möjlighet för socialnämnden att besluta att vårdnadshavare och föräldrar ska lämna drogtest inför umgänge och inför prövningen av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Skärpt syn på brott mot journalister föreslås

Betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner har lämnats till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Utredningen lämnar bland annat följande förslag:

  • En ny straffskärpningsgrund införs som innebär att det ska ses som försvårande att den brottsliga gärningen begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.

  • Två nya gradindelade brott införs i brottsbalken. Brotten ska betecknas våld eller hot respektive förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal samt utbildningspersonal inom skolväsendet.

  • Straffskalan för brott mot tystnadsplikt skärps och brottet grovt brott mot tystnadsplikt införs.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023.

Här kan du läsa betänkandet i sin helhet.

 

Klippte upp nattlinne - frias från våldtäktsförsök

En man som i tingsrätten dömts för en rad grova brott, bland annat en våldtäkt, två försök till våldtäkt samt stöld och rån frias nu i hovrätten från ett av våldtäktsförsöken. Mannen dömdes i tingsrätten 6,5 års fängelse men hovrätten sänker den nu till 6 års fängelse. 

Gärningen inträffade i en kvinnas bostad där mannen brutit sig in. När hon låg och sov klippte han upp hennes nattlinne och trosor. När hon vaknade hade han redan avslutat klippandet och ägnade sig istället åt att stjäla en dator för att sedan lämna bostaden.

Hovrätten anser, liksom tingsrättens skiljaktige ordförande, att kvinnans uppgifter inte ger stöd för att mannen avbröt av att hon vaknade. Istället verkar han ha avbrutit detta i ett tidigare skede. Därmed går det inte att utesluta att han frivilligt har avbrutit sitt handlande. Åtalet för försök till våldtäkt ska därför ogillas och påföljden sänks till sex års fängelse.

Hovrätten för Västra Sverige B 6958-21

Stolar liknar varandra men inget upphovsrättsintrång

Med hänvisning till kronologin av skapandeprocesserna och stolarnas likheter gjorde käranden gällande att motparternas designer hade utgått från deras design av Jackie-stolen vid framtagandet av Sundal-stolen. Enligt käranden var det fråga om en beroende bearbetning. Motparterna invände att Sundal-stolen var skapad oberoende av Jackie-stolen och inte var någon bearbetning.

Sammantaget finner en oenig Patent- och marknadsöverdomstol att Sundal-stolen ger ett helhetsintryck som skiljer sig från Jackie-stolens i sådan omfattning att det inte kan anses vara fråga om någon bearbetning eller annat intrång i Jackie-stolens upphovsrätt.

Patent- och marknadsöverdomstolen T 13853-20

Körde ihjäl familj på Öland - döms till fängelse

En 57-årig man som sommaren 2020 körde på en familj på Öland så illa att mamman och en son i familjen avled har dömts för grovt vållande till annans död med mera till 2,5 års fängelse. Mannen körde en bil i hög hastighet på en väg mot en campingplats och körde då på tre av fyra personer i en cyklande familj.

Mamman och en av två söner i familjen omkom. Pappan skadades medan den andra sonen väjde ut i körbanan istället för åt sidan och klarade sig på vis undan kollisionen. Den tilltalade hade redan innan han körde på familjen kört mycket nära en annan familj i hög hastighet och också kommit att köra ned en stolpe.

Tingsrätten dömer mannen för grovt vållande till annans död i två fall, grovt vållande till kroppsskada i ett fall och samt grov vårdslöshet i trafik.

Kalmar tingsrätt B 2819-20

Frågade tonårspojkar om sexuella preferenser – döms för sexuellt ofredande

De båda målsägandena har varit praoelever på den tilltalades idrottsrelaterade arbetsplats och frågades under arbetet av honom om vilken form av sexuell samvaro de föredrog. Hovrätten framhåller i likhet med tingsrätten att målsägandenas ålder vid gärningstidpunkten inte utgör ett nödvändigt gärningsmoment för att bifalla ett åtal för sexuellt ofredande.

Hovrätten bedömer att det aktuella uttalandet har haft en tydlig sexuell inriktning och beaktar även förhållandet att pojkarna är i högstadieålder och fått höra det i samband med deras prao på den tilltalades arbetsplats. Uttalandet föregicks redan av sexuellt insinuanta kommentarer under några dagar, varvid pojkarna inte på något vis gett uttryck för att de samtyckt till den tilltalades sätt att uttrycka sig. Hovrätten ändrar nu tingsrättens friande dom genom att döma till dagsböter för sexuellt ofredande i två fall.

Svea hovrätt B 1815-21

Beviljades sjukpenning - utredningen bedöms nu vara otillräcklig

Av läkarintyg framgår att sökanden råkade ut för en allvarlig trafikolycka vilket bland annat resulterat i en mycket kraftig smärta i nacke och bakhuvudet. Som funktionsnedsättning anges att han är smärtpåverkad och mycket stel i nacken och att han därför bär halskrage. Efter att försäkringskassan avslagit ansökan biföll förvaltningsrätten överklagandet och gav honom rätt till hel sjukpenning för perioden oktober 2020.

Kammarrätten ifrågasätter inte att sökanden har haft de besvär som framgår av det medicinska underlaget men menar att det saknas en närmare beskrivning av på vilket sätt och i vilken omfattning besvären sätter ned hans aktivitetsförmåga i förhållande till ett fysiskt lättare arbete. Det innebär att han inte har gjort sannolikt att hans arbetsförmåga har varit nedsatt med minst en fjärdedel under den i målet aktuella perioden och därför inte ska få sjukpenning. Försäkringskassans överklagande bifalls och dess avslagsbeslut fastställs.

Kammarrätten i Stockholm 6827-21

Sänkta straff i mål om omfattande narkotikahantering i Uppsala

60 personer åtalades för bland annat olika former av narkotikabrott efter att en omfattande narkotikahantering i Uppsala avslöjats. Bevisningen i målet var mycket omfattande och av olika slag, till exempel kommunikation via krypterade applikationer och swishbetalningar.

Tingsrätten ansåg det styrkt att en 30-åring som påstods ha haft en styrande roll hade gjort sig skyldig till synnerligen grovt narkotikabrott och bestämde straffet till åtta år och tre månaders fängelse. Även de övriga huvudåtalade dömdes till långa fängelsestraff för mycket allvarliga narkotikabrott.

Hovrätten frikänner nu 30-åringen från synnerligen grovt narkotikabrott och dömer honom i stället för bland annat grovt narkotikabrott till fem år och sju månaders fängelse. De åtalade närmast under honom döms också för grova narkotikabrott till långa fängelsestraff. Även när det gäller merparten av de som åtalats för försäljning av narkotika på gatunivå anser hovrätten att bevisningen inte är tillräcklig för att de ska kunna dömas för narkotikabrott i den omfattning som åklagarna har påstått. I flera av dessa fall sänker hovrätten därför de straff som tingsrätten har dömt ut.

Svea hovrätt B 9892-21

Mäklare slipper varning - bedöms ha lämnat tillräcklig information om årsredovisning

Enligt fastighetsmäklarinspektionen (FMI) hade fastighetsmäklaren brustit i sin rådgivning i samband med förmedlingen av två bostadsrätter och mäklaren meddelades därför en varning. FMI ansåg att mäklaren borde ha upplyst spekulanterna om att den årsredovisning som fanns tillgänglig var för gammal och att det borde finnas en nyare. Informationen om detta borde ha lämnats skriftligen. Utredningen visar att fastighetsmäklaren lämnat den senast tillgängliga årsredovisningen (2016) avseende bostadsrättsföreningen till spekulanterna.

Mäklaren upplyste spekulanterna muntligen om att styrelsen meddelat att föreningen inte hade några ekonomiska problem samt att den senare årsredovisningen var under bearbetning vilket spekulanterna råddes att meddela sin bank. Kammarrätten bedömer att mäklaren genom den lämnade informationen får anses ha varit tillräcklig. Mäklaren anses inte ha haft någon skyldighet enligt FML eller god fastighetsmäklarsed att lämna ytterligare information. Kammarrätten finner att mäklaren inte agerat i strid mot FML och god fastighetsmäklarsed och mäklaren ska därför inte tilldelas någon påföljd.

Kammarrätten i Göteborg 3571-21

Tvist mellan samarbetande advokatbyråer om rätt till ersättning

Advokatbyråerna avtalade muntligt om att de skulle samarbeta i mål som avsåg skadestånd till följd av implantat. Parterna var dock oense gällande ersättningen dem emellan. Utifrån utredningen bedömer hovrätten att det har varit fråga om ett samarbetsavtal snarare än ett uppdragsavtal. Större vikt bör läggas på utredningen från tiden för avtalets ingående och hovrätten finner i likhet med tingsrätten att parterna avtalat om ett intäkts- och kostnadsfördelningsavtal.

Hovrätten bedömer att klaganden enligt parternas avtal har rätt till sammantaget 597 252 kr och att motparten inte har visat några kvittningsgilla motfordringar. Tingsrättens dom ändras på det sätt som framgår av hovrättens domslut.

Svea hovrätt T 11460-20