NJ Nyheter

Åtta personer agerade på olika sätt inom en verksamhet som mot betalning hjälpte privatpersoner att få bolån med hjälp av oriktiga uppgifter om anställningar, löner, familjeförhållanden i låneansökningar till olika bolåneinstitutet, bland annat Danske Bank, SBAB och Skandiabanken.

De oriktiga uppgifterna verifierades med förfalskade handlingar i form av arbetsgivarintyg och lönebesked eftersom bolånetagarna i de flesta fall inte hade de anställningar eller de löner som angavs och de inte skulle ha fått bolån med användande av korrekta uppgifter.

Totalt rörde det sig om felaktigt beviljade bolån på över 100 miljoner kronor. För hjälpen betalade bolånetagarna totalt cirka fyra miljoner kronor till verksamheten. Sju av de åtalade döms nu för olika grad av inblandning i verksamheten. Huvudmannen döms till fem års fängelse och fyra av de övriga till fängelse i mellan 1,5 och 4 år. Två av de tilltalade döms till villkorlig dom och 240 timmars samhällstjänst respektive 160 dagsböter. För en tilltalad ogillas åtalet helt.

En gymnasieelev i Vilhelmina hämtades i klassrummet och  i tillfrågades därefter om han kunde tänka sig att lämna ett drogtest. Utbildningsnämnden i Vilhelmina kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO, som anser att eleven i praktiken inte gavs möjlighet att fritt välja om han ville genomföra testet.

Det fanns en oro från skolans sida över elevens tilltagande frånvaro - men drogtestet var negativt och nämnden kritiseras nu för genomförandet av provtagningen. Vidare ifrågasätter JO starkt om inte skolan borde ha gjort en anmälan till socialnämnden i enlighet med 14 kap. 1 § socialtjänstlagen i stället för att på egen hand utreda misstankarna.

Riksdagens ombudsmän (JO) 413-20

Pandemin har krävt omfattande arbetsinsatser på Folkhälsomyndigheten (FHM) samtidigt som trycket på att lämna ut allmänna handlingar till media och allmänhet har ökat. Nu kritiseras FHM av Justitieombudsmannen, JO, för brister i handläggningen vid utlämnade av allmänna handlingar.

ChefsJO har förståelse för de problem som det ökade trycket på FHM skapade men framhåller att offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och ett av demokratins fundament. Därför är det av stor vikt att en myndighet kan se till att principen får genomslag, inte minst under en så allvarlig samhällskris som pandemin har inneburit.

Riksdagens ombudsmän (JO) 1965-21

Genom utredningen finner hovrätten det visat att hyresgästen med full vetskap förvarat en stor mängd vapen, ammunition och sprängmedel i lägenheten. Hyresgästen anförde att förvarandet skett under hot. Hyresnämnden bedömde att det var fråga om särskilt allvarlig störning och att hyresrätten var förverkad.

Hovrätten konstaterar att de kringboende varit ovetande om vad som pågick i lägenheten, att förvaringen inte inneburit störning i boendet och bedömer att hyresrätten inte är förverkad av den anledningen. Förvarandet av vapen och sprängmedel har däremot inneburit att hyresgästen åsidosatt sin skyldighet att iaktta sundhet, ordning och gott skick inom fastigheten. Åsidosättandet har pågått under en lång tid och får anses allvarligt. Sammantaget finner hovrätten att hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser enligt hyresavtalet i så hög utsträckning att hyresavtalet inte skäligen ska förlängas. Överklagandet avslås. 

Svea hovrätt ÖH 11710-21 

Den 54-årige mannen utsatte sin sambo för grova och omfattande brott från sommaren 2019 till slutet av 2020. Tingsrätten finner det styrkt att den tilltalade  våldtagit samnbon, varav 13 fall bedöms som grova. Det är också bevisat att den tilltalade har fått målsäganden att prostituera sig och att han på så vis exploaterat henne - han döms därför för människohandel. Han döms även för grov kvinnofridskränkning och våldtäkt av normalgraden.

Tingsrätten uppskattar straffvärdet för den samlade brottsligheten till 14 års fängelse men eftersom den tilltalade återfallit i likartad allvarlig brottslighet bestäms påföljden istället till 17 års fängelse.

Kristianstads tingsrätt B 30-21

Vid en gänguppgörelse i Visättra i Huddinge i juli 2021 blev en person misshandlad med sparkar och slag. I tumultet gick även ett pistolskott av som träffade två barn, sex och sju år gamla, som råkade befinna sig i nära anslutning till platsen. Kulan gick genom det ena barnets vänstra underben och gav det andra barnet en ytlig skottskada på högra underbenet, men ingen av skadorna bedömdes kunna ge upphov till bestående fysiska men.

Fyra män åtalades för angreppet, varav en för att ha hållit i pistolen när skottet gick av. Tingsrätten dömer nu två av dem för grov misshandel till fängelse i 1,5 år. Den person som blev misshandlad har tingsrätten funnit hade ett vapen med sig och denne döms därför till ett års fängelse för grovt vapenbrott. Den man som höll i pistolen när skottet gick, och som stått åtalad för grov misshandel, grovt vapenbrott och grovt vållande till kroppsskada alternativt framkallande av fara för annan, frias däremot. Detta eftersom samtliga relevanta signalementsuppgifter som åberopats mot mannen även stämt in på en fjärde person som inte varit åtalad i målet, och tingsrätten därmed inte kunnat utesluta en alternativ gärningsman.

Av handlingarna i målet framgår att migrationsdomstolen gav den sökande möjlighet att skriftligen slutföra sin talan i målet senast den 10 december 2021. Domen meddelades och expedierades emellertid innan tidsfristen hade löpt ut – sökande fick alltså inte möjlighet att slutföra sin talan inom utsatt tid. Migrationsöverdomstolen undanröjer domen och återförvisar målet.

I samband med att motparten skulle genomgå kroppsbesiktning hos polisen spottade han en polisman i ansiktet och dömdes för förgripelse mot tjänsteman. Polismannen yrkade att motparten skulle förpliktas betala skadestånd om 10 000 kr för kränkning. Hovrätten bedömer att polismannen utsatts för en allvarlig kränkning vid den aktuella händelsen och gör bedömningen att skadestånd ska utgå med 5 000 kr. Motparten förpliktas vidare att betala polismannens rättegångskostnad om 10 000 kr.

Ett företagshälsovårdsbolag ansökte hos IVO om omhändertagande av journaler. Företagshälsovårdsbolaget framförde att företagshälsovården skulle upphöra vid årsskiftet 2020/21 på grund av outsourcing av verksamheten. Efter detta skede har det inte varit tänkt att det ska finnas en medicinskt ansvarig kvar på företaget. Det har rört sig om ca 81 hyllmeter pappersjournaler och digitalt journalarkiv.

IVO avslog ansökan eftersom det inte bedömts finnas påtagligt behov av att journalerna ska tas omhand. Kammarrätten bedömer efter överklagande av bolaget att utredningen inte visar att bolaget, som fortfarande bedriver verksamhet inom andra områden, skulle sakna förutsättningar för att förvara och hantera patientjournalerna på så sätt som krävs. Överklagandet avslås.