NJ Nyheter

Naturskyddsföreningen yrkade att strandskyddsdispensen som Värmdö kommun beslutat för fem uthyrningsstugor på Gällnö i Stockholms skärgård skulle upphävas med hänsyn till påverkan på den allemansrättsliga tillgången till riksintresset för naturvård. Området är även riksintresse för friluftslivet, har bedömts ha särskilda strandskyddsvärden och har därför ett utvidgat strandskydd.

Stugorna är tänkta att hyras ut till enskilda och enligt Mark- och miljööverdomstolen riskerar området privatisering och det allmänna intresset av att bygga stugorna kan tillgodoses på andra platser på ön utanför strandskyddat område. Domstolen anser inte heller att en nekad dispens är oproportionerligt med hänsyn till det starka skyddsintresset på platsen.

Ansökan om dispens avslås och Mark- och miljööverdomstolen upphäver nämndens beslut att bevilja strandskyddsdispens.

Mark- och miljööverdomstolen M 7759-20

Finansinspektionen uppmärksammade att en man den 31 augusti 2017 på kort tid utfört ett antal transaktioner av kursmanipulerande karaktär med teckningsrätter i bolag på värdepappersmarknaden i Stockholm och beslutade om ett sanktionsföreläggande som delgavs mannen den 17 april 2018.

Fråga uppkom om preskription inträtt men hovrätten finner nu, till skillnad från tingsrätten, att så inte är fallet och ändrar tingsrättens dom på så sätt att mannen ska betala en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Hovrätten konstaterar att delgivning av ett sanktionsföreläggande inom två år från överträdelsen har preskriptionsbrytande verkan även när talan väcks senare om att sanktion ska beslutas. Vidare konstaterar hovrätten att de preskriptionsregler i brottsbalken som mannen åberopat inte gäller i det här fallet, ens analogvis.

Svea Hovrätt B 11523-20

Mannen var gravrättsinnehavare när han avled och gravsattes inom gravplatsen. Han efterlämnade sin maka och två vuxna barn. Dottern skickade en handling benämnd "Underrättelse gravrätt - Anmälan" till pastoratet för dödsboets räkning och församlingen antecknade dottern som gravrättsinnehavare.

I samband med att makan senare avled begärde sonen att bli antecknad som gravrättsinnehavare för gravplatsen och även han antecknades då som gravrättsinnehavare tillsammans med dottern. Dottern överklagade beslutet och länsstyrelsen upphävde det.

Sonen yrkade att få antecknas som gravrättsinnehavare för gravplatsen.

Även om pastoratet/församlingen i de flesta fall bör kunna godta uppgifter som lämnas av dödsboet så konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det finns en utredningsskyldighet. Pastoratet/församlingen måste förvissa sig om att dödsboet företräds av en behörig person samt att alla dödsbodelägare skrivit under anmälan eller lämnat fullmakt. Det borde ha stått klart för församlingen att det fanns en efterlevande maka och fler arvingar än dottern och Högsta förvaltningsdomstolen finner att utredningen varit bristfällig.

Det är inte visat att dottern skulle ha lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter till församlingen och det var därför fel av församlingen att ändra det ursprungliga beslutet som får anses vara ett gynnande beslut för dottern. Överklagandet avslås.

Högsta förvaltningsdomstolen 775-21

Förvaltningsrätten anser att SL:s användning av kroppsburna kameror för att förebygga och dokumentera hot och våld är förenlig med dataskyddsförordningen (GDPR). Däremot har SL inte haft rätt att använda tekniken för att säkerställa identiteten på resenärer som ska betala tilläggsavgift.

Användningen av av kroppsburna kameror i det syftet anses särskilt allvarlig eftersom det rör sig om en omfattande behandling av personuppgifter samtidigt som det av underlaget inte framgår något behov av det - förvaltningsrätten konstaterar att svårigheter sällan uppstår och i sådana fall ofta kan tillgodoses på andra sätt. SL har dessutom inte lämnat tillräcklig information, i rätt tid, till de som träffats av kamerabevakningen.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) bestämde den administrativa sanktionsavgiften till 16 miljoner kr. Förvaltningsrätten sätter nu ned sanktionsavgiften till 12 miljoner kr.

Förvaltningsrätten i Stockholm 21905-21

Hyresgästen hade skrikit och bankat inifrån sin lägenhet, uppträtt aggressivt samt konfronterat personer med olika tillmälen. Störningarna har enligt hovrätten varit av sådan omfattning och karaktär att de inte skäligen bör tålas av de boende i byggnaden. Störningarna har inte varit av ringa betydelse och har fortsatt efter både informella varningar och skriftlig rättelseanmaning. I likhet med hyresnämnden finner hovrätten att hyresrätten är förverkad och överklagandet avslås.

Regeringen har utnämnt Christine Lager och Jonas Malmberg till justitieråd i Högsta domstolen. 

Christine Lager arbetar sedan 2014 som hovrättslagman och avdelningschef i Svea hovrätt och sedan 2016 som chef för Patent- och marknadsöverdomstolen. Tidigare har hon bland annat arbetat som planeringsdirektör och chef för generaldirektörens stab vid Domstolsverket och som departementsråd och enhetschef på Justitiedepartementet. 

Jonas Malmberg arbetar sedan 2012 som ordförande i Arbetsdomstolen. Tidigare har han bland annat varit anställd som professor i civilrätt vid Uppsala universitet och som professor i arbetsrätt vid Arbetslivsinstitutet. 

Christine Lager tillträder som justitieråd i Högsta domstolen den 29 augusti 2022, och Jonas Malmberg den 1 maj 2022.

Den fem månader gamla pojken lider sedan födseln av en kronisk sjukdom vilken innebär att han inte kan bryta ner ämnet fenylalanin som ingår i protein. Detta innebär att han kommer att vara i behov av dietbehandling med en mycket proteinstrikt diet resten av sitt liv, och att mäta mängden fenylalanin i blodet varje vecka.

Eftersom detta ställer stora krav på hans föräldrar, som båda lider av lindrig utvecklingsstörning, placerades familjen på ett hem för utredning, där föräldrarna bland annat gavs råd och stöd. Efter det beviljade kommunen bistånd i form av fortsatt placering på samma hem, men föräldrarna lyckades inte följa det rekommenderade kostschemat vilket ledde till att pojken vid flera tillfällen hade mycket låga värden.

Såväl förvaltnings- som nu kammarrätten anser att föräldrarnas oförmåga att följa den strikta kostrutin som pojken fordrar utgör en sådan brist i omsorgen av honom att det föreligger en risk för att hans hälsa och utveckling kommer att skadas. Förutsättningar för LVU förligger därför enligt kammarrätten. 

Föräldrarna gjorde gällande att de var arvsberättigade förmånstagare till den avlidna dotterns livförsäkring, men svaranden invände att hon varit sambo med deras dotter vid hennes bortgång. Enligt svaranden hade hon och den numera avlidna kvinnan haft ett djupt känslomässigt förhållande och betraktat sig som sambor även om de inte hade någon sexuell relation.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att svaranden visat att hon varit sambo med den avlidna vid hennes bortgång och därför var första förmånstagare till försäkringsersättningen. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Kommunen avslog en kvinnas ansökan om försörjningsstöd för oktober och november 2020 med motiveringen att hon ägde en ekonomisk tillgång i form av ett hus som hon kunde sälja.

Kvinnan överklagade och anförde att huset var i väldigt dåligt skick och inte kunde säljas för samma pris som hon köpt det för. Nu hyrde hon istället ut det för 1 500 kronor per månad, vilket precis täckte huslån och försäkring men inte gav någon vinst. Om hon sålde huset skulle det innebära att hon stod kvar med en skuld och ytterligare en utgift.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet men kammarrätten förklarar nu att husägandet inte utgör hinder för försörjningsstöd och bifaller. Kammarrätten konstaterar att huset är pantsatt och belånat till ett värde som överstiger dess marknadsvärde och därmed inte kan betraktas som en realiserbar tillgång vid bedömningen av kvinnans behov av ekonomiskt bistånd för aktuella perioder.

En kvinna hade upprättat ett testamente 2012. Det var i målet ostridigt att detta testamente återkallats genom ett testamente upprättat 2017. Under samma år, 2017, antecknade emellertid kvinnan på en kopia av det nya testamentet att det inte skulle gälla. Hon kryssade över originalet, rev sönder båda dokumenten och kastade dem i en papperskorg.

Hjärt-Lungfonden gjorde gällande att kvinnan genom agerandet återtagit sitt återkallande av 2012 års testamente och att testamentet av 2012 därför skulle gälla.

Hovrätten konstaterade att kvinnan låtit 2012 års testamente ligga kvar i bankfacket, vilket talade för att hon ville ha det kvar ifall hon skulle ångra sig gällande 2017 års testamente. Sammantaget fann hovrätten att 2012 års testamente åter skulle gälla efter att kvinnan återkallat 2017 års testamente. Den fastställelsetalan som kvinnans släktingar fört ogillades. Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Högsta domstolen T 3918-21