En konsument ansökte om stämning mot en näringsidkare, med hemvist i annat EU-land, gällande ett återköp av en häst samt skadestånd. Parterna var oense om vilket lands lag som skulle tillämpas på avtalet. I likhet med tingsrätten finner hovrätten att avtalet ingåtts mellan parterna. Hovrätten konstaterar att näringsidkaren i sin verksamhet vid flera tillfällen sålt hästar till Sverige samt att överlåtelserna dokumenterats bl.a. i sociala medier. Verksamheten bedöms sammantaget vara riktad till Sverige och hovrätten finner att avtalet ska vara underkastat lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort. Med ändring av tingsrättens dom fastställer hovrätten att svensk lag ska tillämpas på parternas överlåtelseavtal.
Svea hovrätt T 6919-21
Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva om det vid upphandling är tillåtet att använda lottning för att begränsa antalet kvalificerade anbudssökande i ett selektivt förfarande. Upphandlingen i fråga rör Kammarkollegiets upphandling av IT-konsulttjänster. I upphandlingen hade antalet anbudsgivare begränsats genom lottning bland de som klarade kvalificeringskraven. Kammarrätten ansåg att det inte är visat att att någon leverantör har diskriminerats eller att Kammarkollegiet på något annat sätt har brutit mot bestämmelserna i LOU genom att tillämpa lottning.
Högsta förvaltningsdomstolen 7741-21
Flickan – som har en ADHD-diagnos och går på särskola – berättade att en äldre granne som hon brukade vara hos hade tagit på henne, varpå mamman polisanmälde händelsen. Mannen åtalades för sexuellt övergrepp mot barn men friades i tingsrätten, som vid en samlad bedömning inte fann målsägandens berättelse vara så trovärdig och tillförlitlig att den kan läggas till grund för bedömningen.
Det gör däremot hovrätten som bedömer att denna tillsammans med vittnesmålen från flickans lillasyster och mamma är tillräckligt för fällande dom. Bland annat fäster hovrätten vikt vid att flickan ritat skisser hur hon och mannen varit placerade i en soffa vid tillfället, hur hon vid kontrollfrågor varit konsekvent i sina svar, att hon använt ett språk som framstår som naturligt för henne och att det ter sig osannolikt, särskilt med hänsyn till hennes personliga förutsättningar, att hon medvetet skulle beljuga mannen eller sanningslöst tillvita honom en handling som inte förekommit. Påföljden bestäms till villkorlig dom och 150 dagsböter.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 2399-19
Inför två socialsekreterare som var på hembesök med anledning av en orosanmälan från förskolan slog pappan sin 1,5 år gamla dotter två gånger i ryggen så kraftfullt att hon föll till golvet.
Tingsrätten dömde till villkorlig dom och 100 dagsböter för misshandel. Hovrätten ändrar nu rubriceringen till ofredande och påföljden till 80 dagsböter. Liksom tingsrätten konstaterar hovrätten att flickan är för ung för att själv kunna berätta att hon upplevde smärta. Enligt vittnesmålen från de två socialsekreterarna tycktes hon inte heller reagera känslomässigt på slagen, vilket enligt hovrätten närmast talar mot att slagen orsakade henne smärta.
Eftersom ingen ytterligare bevisning åberopats till stöd för att slagen orsakade smärta kan pappan inte dömas för misshandel. Däremot utgör knuffarna enligt hovrätten ett sådant hänsynslöst, fysiskt antastande som typiskt sett är ägnat att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, varför pappan istället döms för ofredande.
Hovrätten för Västra Sverige B 6528-21
Efter en konflikt om ett hundbråk bröt sig den 26-åriga kvinnan tillsammans med en väninna med en kofot in i den 21-åriga kvinnas lägenhet i centrala Hässleholm, skallade henne och tryckte en kniv i hennes höft. När en väktare kom till lägenheten och ifrågasatte kvinnornas närvaro vände sig 26-åringen mot 21-åringen och högg henne i halsen så att en del av halspulsådern skars av. Enligt läkare hade hon förblött utan vård.
De båda kvinnorna åtalades bland annat för grovt hemfridsbrott, grov misshandel och försök till mord. Tingsrätten dömer nu 26-åringen för försök till mord, narkotikabrott och ringa narkotikabrott till tolv års fängelse. Väninnan döms för hemfridsbrott och ringa narkotikabrott till 100 dagsböter. Tingsrätten konstaterar att det under kvällen innan brottet och under förmiddagen samma dag förekommit en omfattande sms-kontakt mellan 21- och 26-åringen, där den senare på olika sätt hotat med att göra det som sedermera skedde.
Avseende påföljden bedömer tingsrätten att straffet hade bestämts till 16 års fängelse om 21-åringen hade dött. Men även straffet för försöksbrottet bör enligt domstolen sättas högt eftersom 26-åringen gjort allt som behövdes för att 21-åringen skulle avlida, offret har också lidit svårt och haft dödsångest under en längre tid innan hon fördes in till sjukhuset.
Hässleholms tingsrätt B 3-22
Genom kommunikation mellan kriminella som fångats upp i den krypterade kommunikationstjänsten encrochat kunde åtal väckas mot totalt 15 personer för en rad olika brott, men i huvudsak för planering av olika mord.
Tingsrätten kommer nu fram till att utredningen är tillräcklig för att döma nio personer för förberedelse eller medhjälp till mord, en person för både förberedelse till mord och stämpling till mord och en person för enbart stämpling till mord. Fem av de tilltalade döms också, eller i stället, för grovt vapenbrott eller narkotikabrott, och en av dem döms även för stämpling till synnerligen grov misshandel. Två tilltalade som åtalats för stämpling till mord frikänns helt.
De 13 personer som fälls döms till mellan sex månaders och sju års fängelse. Tingsrätten har vid bestämmandet av straffens längd beaktat att flera av de tilltalade har varit frihetsberövade med restriktioner under mycket lång tid. Vissa straff har också påverkats av att de dömda nyligen dömts i annan rättegång.
Malmö tingsrätt B 9477-21
Under 2017 inledde Konsumentombudsmannen (KO) ett tillsynsärende mot ett bolag efter att 116 klagomål inkommit till KO gällande bolagets ID-bevakningstjänst. Ärendet gällde avtalsvillkor och marknadsföring som KO ansåg var otillbörliga och KO väckte talan mot bolaget.
Utredningen visar bl.a. att personer kontaktats per telefon trots att de varit anslutna till NIX, att skrämselpåståenden använts och att information utelämnats i telefonsamtalen.
Patent- och marknadsdomstolen finner att marknadsföringen varit otillbörlig och avtalsvillkoren oskäliga. Bolaget förbjuds vid vite att fortsätta marknadsföringen på det sätt som framgår av domslutet och förpliktas att betala en marknadsstörningsavgift om 500 000 kr.
Patent- och marknadsdomstolen T 6426-21
En olycka inträffade när förarcoach körde ägarens racerbil. Ägaren gjorde gällande att coachen kört vårdslöst och orsakat olyckan varmed de begärde skadestånd om drygt 640 000 kr
I likhet med tingsrätten finner hovrätten att förarcoachen visat att hans körning inte var vårdslös. Ägarna bedöms inte heller ha visat att coachen utfäst att göra en besiktning av bilen innan körningen eller att han genomfört en besiktning. Hovrätten fastställer tingsrättens dom
Nämnden förelade bolaget vid vite att komplettera dess ändringsanmälan som inte bedömdes vara komplett. Bolaget invände att det på grund av personalens föräldraledigheter och permitteringar blivit missförstånd och gjorde gällande att verksamheten höll sig inom ramen för det redan givna tillståndet. Nämnden ansåg att verksamheten potentiellt hade en betydande miljöpåverkan och att vitet skulle dömas ut eftersom bolaget inte lämnat in de efterfrågade kompletterande uppgifterna. Utredningen visar att bolaget skickade in en anmälan med önskan om att utöka verksamheten.
Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att prövningsmyndigheten har haft att avgöra om ändringen kunde godtas eller om det saknades tillräckligt underlag för att avvisa ansökan. Enligt Mark- och miljööverdomstolen saknas det lagstöd för att förena den aktuella typen av kompletteringsförelägganden med vite. Vitesföreläggandet är alltså inte lagligen grundat och Mark- och miljööverdomstolen avslår nämndens ansökan om utdömande av vitet.
Mark- och miljööverdomstolen M 1723-21
Under närmare fyra års tid drogade den idag 40-årige mannen ett närstående barn och utsatte henne kvälls- och nattetid för upp emot 30 fall av grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, kränkande fotografering, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott.
Mannen erkände merparten av gärningarna och tingsrätten finner nu, genom att erkännandet även vinner stöd av hans filmmaterial, att åtalet är styrkt.
Straffvärdet bestäms mot bakgrund av att övergreppen riktats mot ett närstående barn, att det rört sig om systematiska övergrepp under längre tid samt att mannen har drogat barnet till tolv års fängelse.
Ångermanlands tingsrätt B 662-21
