NJ Nyheter

En 38-årig man kontaktade barn via Snapchat och utgav sig i flera fall för att själv vara i ungefär samma ålder som barnen. Sedan började han genom att lämna instruktioner förmå dem att inom ramen för en pågående chatt utföra sexuella handlingar på sig själva. Tingsrätten finner nu åtalet mot mannen styrkt för bland annat fem fall av våldtäkt mot barn, tre fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och tre fall av grovt barnpornografibrott, och dömer honom till fyra år och nio månaders fängelse. I de fall där mannen döms anser tingsrätten det klarlagt att det är han som har kommunicerat eller – beträffande ett barn – sammanträffat med barnen.

I en villa i Tungelsta bodde tre personer – en man och två unga flickor –tillsammans med en nu 43-årig man som hade anställt dem till sitt företag. Företaget bedrev verksamhet inom personlig utveckling. Livet i villan var sektliknande och präglat av hot och våld, och de anställda utsattes rutinmässigt för våldsamma bestraffningar av 43-åringen – de misshandlades, låstes ut på balkongen över natten m.m. När en av flickorna lämnat huset och börjat ett nytt fördes hon bort av mannen i flera dagar. Samtidigt träffade mannen två minderåriga flickor som han kommit i kontakt med på nätet. Han tog dem till huset där de utsattes för våldtäkt och sexuellt ofredande. Åtalad för totalt 27 brott mot sex målsägande döms mannen nu i tingsrätten på 19 punkter – bland annat för grov misshandel, olaga frihetsberövande, grovt olaga hot och våldtäkt mot barn – till 6 års fängelse.

Den helt biståndsberoende familjen bodde på en liten ort där det enligt dem inte fanns någonting att göra eller någon att umgås med, där barnen mådde dåligt både i skolan och hemma, ingen trivdes. Efter sökande efter annan bostad i centralorten i hemkommunen utan resultat blev de erbjudna en dubbelt så dyr och mindre lägenhet i en annan kommun och flyttade. Första månaderna fick familjen bistånd till den nya hyran men sedan avslog den nya kommunen halva biståndet. Beslutet motiverades bland annat med att deras flytt inte varit nödvändig för att uppnå skälig levnadsnivå. Förvaltningsrätten ansåg inte att den nya kommunen utrett familjens situation tillräckligt för sitt beslut och visade målet åter, men kammarrätten upphäver nu förvaltningsrättens dom och fastställer kommunens beslut.

Enligt kammarrätten har familjen genom sitt tidigare boende och beviljade bistånd varit tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. Det har inte heller visats att bostadsbytet har motiverats av trångboddhet eller av andra sociala eller medicinska skäl, och det framgår inte att bostadsbytet har medfört att föräldrarna närmat sig arbetsmarknaden eller självförsörjning på något annat sätt. 

448 utdömda fängelseår - det högsta hittills. Det är ett av resultaten som lyfts fram från 2021 års myndighetsgemensamma arbete mot organiserad brottslighet. I redovisningen betonas bland annat:

• Som ett resultat av de insatser som bedrivits inom samverkan utdömdes 448 års fängelse under 2021, vilket kan jämföras med 349 år året innan
• Försäkringskassans återkrav uppgick till 62 miljoner kronor och 49 miljoner i förhindrade felaktiga utbetalningar
• Kronofogdemyndigheten säkrade tillgångar för nästan 80 miljoner kronor
• Skatteverket beslutade 99 miljoner kronor i höjning av skatt.

Den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet pågår sedan 2009 och omfattar Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Av handlingarna framgår att den klagande, i samband med att hon överklagade Migrationsverkets beslut, gav in handlingar, bl.a. ett hyreskontrakt för en ny bostad. Migrationsverket överlämnade överklagandet och handlingarna i ärendet till migrationsdomstolen som registrerade handlingarna.

Mot bakgrund av att migrationsdomstolen i sitt avgörande trots detta angav att det inte inkommit några handlingar framstår det som klart att domstolen inte har noterat de aktuella handlingarna. Migrationsdomstolen har alltså inte tagit del av hela processmaterialet innan målet slutligen avgjordes. Enligt Migrationsöverdomstolen utgör detta en sådan brist i handläggningen att domen undanröjs och återförvisas.

Paret träffades under sommaren 2020 och blev sambos följande höst. De kom att ha ett förhållande som präglades av svartsjuka från båda parternas sida och stundtals av mycket gräl och bråk. Mannen döms i hovrätten för ett fall av misshandel av normalgraden, som avser en spark som riktades mot den gravida kvinnans mage, ett fall av ringa misshandel, ett fall av skadegörelse, flera fall av ofredande och ett flertal fall av olaga hot.

Hovrätten menar att det finns skäl att se på allvar på ett av hoten då den tilltalade när målsäganden var gravid hållit ut henne genom dörren på en förarhytt på en lastbil och uttalat att han skulle döda henne. I övrigt har det enligt hovrätten rört sig om mindre allvarliga gärningar. Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma den tilltalade för grov kvinnofridskränkning men hovrätten finner inte att gärningarna har varit av sådan omfattning och karaktär att kränkningen kan anses som upprepad. Tingsrättens dom står fast med undantag för att den tilltalade ska dömas för olaga hot vid ett okänt antal tillfällen under en 3,5 månaders period. Påföljden, sammhällstjänst med skyddstillsyn, ändras inte. 

När poliserna sent en kväll i maj stoppade mannen för att han kört för fort kom det även fram att han hade en fällkniv i fickan. Mannen förklarade sig med att han höll på att lära sig tälja träskulpturer och att han precis kom från en kompis som bodde i skogen och skulle lära honom detta. Tingsrätten godtog förklaringen och friande mannen från brott mot knivlagen, sånär som på den skiljaktige ordföranden som ville fälla.

Ordföranden tog fasta på att mannens uppgifter skiljde sig åt från de uppgifter som han lämnat dels i polisförhör, dels när han hade skrivit in till tingsrätten. Vidare ansåg ordföranden att mannens uppgifter var vaga och framstod som orimliga med hänsyn till tiden på dygnet när detta skulle skett. Istället framstod berättelsen enligt ordföranden som en tydlig efterhandskonstruktion, särskilt som detaljer och förklaringar lagts till allteftersom, varför den kunde lämnas utan avseende. Hovrätten fäller nu mannen i enlighet med den skiljaktiga meningen och dömer honom till 30 dagsböter.

Efter vittnesmål från fyra olika personer med olika former av diagnoser och funktionsnedsättningar om att en man upprepade gånger våldtagit dem oralt, vaginalt och analt åtalades mannen för totalt 22 fall av våldtäkt och två fall av sexuellt ofredande. Tingsrätten fann åtalet styrkt på samtliga punkter och dömde mannen till åtta års fängelse. Tingsrättens ordförande var skiljaktig rörande tre av åtalspunkterna.

Hovrätten friar nu mannen helt. Enligt hovrätten finns det för många oklarheter i utredningen. Bland annat bedöms uppgifterna från de fyra målsäganden som motsägelsefulla. Domstolen anmärker äve på att det har ställts ledande frågor i utredningen, att personerna har på grund av sina funktionsnedsättningar varit lättpåverkade, och det kan ha funnits en konkurrenssituation mellan dem. Sammantaget finner hovrätten mot den bakgrunden inte att beviskravet i brottmål är uppnått.

I slutet av mars 2021 slog en man med knytnävsslag och hammare ihjäl en kvinna i en husbil i Höör. Efteråt grävde han ned kvinnans kropp för att dölja sitt brott. Tingsrätten dömde mannen till 16 års fängelse för mord. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att det är bevisat att mannen har slagit kvinnan med minst tio slag med hammare i huvudet och ansiktet, vilket lett till hennes död.

Även hovrätten bedömer att våldet utdelats under ett plötsligt vredesutbrott, men att mannen i gärningsögonblicket har haft för avsikt att döda kvinnan. Hovrätten konstaterar vidare att angreppet har präglats av stor brutalitet, har skett i en situation då kvinnan haft begränsade möjligheter att undkomma eller försvara sig, och att det kraftiga våldet orsakat henne allvarliga, omfattande och dödliga skador. Det råder enligt hovrätten inte heller något tvivel om att kvinnan måste ha känt svår smärta och upplevt stark dödsångest under i vart fall en del av händelseförloppet. Hovrätten anser att att omständigheterna är så försvårande att fängelsestraffet ska skärpas till 18 års fängelse.