En man har gjort sig skyldig till sexuellt ofredande som har bestått i att han på en tågstation lagt sin hand på en 15-årig flickas lår och fört den till hennes underliv, berört henne på brösten, kysst henne i ansikten och gjort uttalanden av sexuell karaktär. Hovrätten bedömde att straffvärdet inte överstiger en månads fängelse och bestämde påföljden till villkorlig dom och dagsböter.
Högsta domstolen (HD) framhåller att sexuellt ofredande omfattar en mängd situationer där allvaret i kränkningen av den sexuella integriteten kan vara mycket olika. Detta gäller enligt HD även när gärningen har bestått i ett handgripligt antastande av ett barn som fyllt 15, men inte 18 år. Det är därför enligt HD inte motiverat, att oavsett vilket straffvärde brottet har, bedöma sexuella ofredanden som brott av sådan art att fängelse normalt ska dömas ut.
HD delar hovrättens bedömning av straffvärdet och att påföljden bestäms till villkorlig dom i förening med kännbart bötesstraff. Hovrättens dom fastställs.
Högsta domstolen B 1697-21
Vattenfall ansökte om tillstånd till effektivisering av ett vattenkraftverk och mark- och miljödomstolen gav bolaget det ansökta tillståndet som innebar en ökad vattenavledning. Mark- och miljööverdomstolen fann inte skäl att ge prövningstillstånd.
Högsta domstolen ger nu prövningstillstånd för frågan om jäv förekommit i Mark- och miljööverdomstolen, målet i övrigt förklaras vilande.
Högsta domstolen Ö 7081-21
E-hälsomyndigheten har inte lyckats leva upp till EU:s krav om att utfärda vaccinationsbevis till alla personer som har vaccinerats här - myndigheten kritiseras nu av Justitieombudsmannen, JO. Kraven omfattar även individer utan personnummer eller som inte har en folkbokföringsadress men E-hälsomyndighetens rutin, som innefattade e-legitimation och folkbokföring, innebar att en viss personkategori undantogs från att skaffa vaccinationsbevis.
Att vissa enskilda - trots att de uppfyllt de formella kraven - inte har kunnat få ett vaccinationsbevis som de har rätt till är inte godtagbart enligt JO. Särskilt som vaccinationsbevisen syftade till utökade möjligheter till fri rörlighet under pandemin.
JO 6003-2021
I början av 2022 hade den hiv-positive mannen vid nio tillfällen oskyddade samlag med en kvinna utan att berätta för henne om sin infektion. Tingsrätten friar honom dock nu från åtalet för framkallande av fara för annan. Tingsrätten kommer fram till att det är styrkt att mannen har haft oskyddade samlag med kvinnan samtidigt som han varit hiv-positiv och att han inte informerat henne om detta - vilket han var skyldig att göra.
Men utifrån ett sakkunnigt vittne som presenterat hur virusnivåerna förändras vid behandling - vilka faktorer som påverkar om det finns risk för smitta och när risken för smitta är liten - finner tingsrätten att det inte funnits en beaktansvärd risk för att kvinnan skulle ha kunnat smittats med hiv.
Jönköpings tingsrätt B 545-22
Dottern väckte talan mot sin pappa om underhållsbidrag och yrkade att pappan skulle förpliktas att lämna in sina årsopgörelser (årsredovisningar) från Skattestyrelsen i Danmark för de aktuella åren. Pappan bestred yrkandet om edition och anförde att han inte hade handlingarna och att han inte hade möjlighet att få tag på dessa, varför han inte heller kunde betraktas som innehavare av dem.
Tingsrätten avslog editionsyrkandet men hovrätten förelade pappan att ge in sina digitala uppgifter för åren 2017-2019. Utredningen visar att den skattskyldige kan ta del av informationen genom att logga in i Skattestyrelsens elektroniska system med sitt BankID. Även om pappan inte har de begärda handlingarna lagrade på sin dator så gör Högsta domstolen bedömningen att han får anses inneha handlingarna eftersom han enkelt kan logga in och få tillgång till dem.
Med ändring av hovrättens beslut förelägger Högsta domstolen pappan att senast fyra veckor efter beslutet lämna in de aktuella uppgifterna från Skattestyrelsen avseende åren 2017-2019.
Högsta domstolen Ö 4651-21
Utbildningsnämnden i Danderyds kommun beslutade i februari 2021 att samla grundsärskoleverksamheten i två skolenheter. Beslutet överklagades, och upphävdes av förvaltningsrätten. Domstolen motiverade beslutet med att kommunen inte hade fastställt vad som var barnens bästa innan beslutet fattades och att beslutet därför stred mot lag.
Kammarrätten gör nu motsatt bedömning och fastställer kommunens beslut. Enligt domstolen ställer barnkonventionen inte krav på en formell process för att fastställa barnets bästa, utan det är tillräckligt att ledamöterna har kunnat ta hänsyn till barnens bästa inför besluten. Mot denna bakgrund bifaller kammarrätten kommunens överklagande. Kammarrätten har samma dag kommit till en liknande slutsats angående Skolnämnden i Solna stads beslut att genomföra stadieförändringar på två av kommunens skolor.
Kammarrätten i Stockholm 5211-21
Enligt åklagaren knuffade mannen sin sambo och tog ett grepp om huden på hennes rygg, varför han åtalades för misshandel. Mannen anförde att kvinnan på grund av psykiska särdrag hittat på det hela. Tingsrätten bedömde emellertid kvinnans redogörelse som detaljerad och sammanhängande, och ansåg att det inte fanns någon anledning för kvinnan att ljuga. Domstolen bedömde också att de fotografier åklagaren åberopat gav stöd till hennes uppgifter. Mannen dömdes för misshandel till villkorlig dom med samhällstjänst.
Hovrätten gör nu en annan bedömning. Enligt domstolen finns omständigheter som medför att kvinnans uppgifter ska värderas med försiktighet. Bland annat anförs att kvinnan anmälde händelsen först efter två månader, att hon anmält flera allvarliga händelser som inte lett till åtal, och att parterna inlett en vårdnadstvist. Därför kan hennes uppgifter endast ligga till grund för en fällande dom om de får starkt stöd av den övriga bevisningen.
Hovrätten bedömer att vittnenas uppgifter inte innehåller några egna iakttagelser eller bedömningar, utan bygger helt på kvinnans uppgifter till dem. Domstolen menar vidare att fotografierna har begränsat bevisvärde då någon närmare bedömning av vad fotografierna utvisar eller hur eventuella rodnader och blåmärken uppkommit inte är möjlig. Sammantaget är bevisningen som presenterats inte tillräckligt stark. Mannen frikänns därför.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 3284-21
I en tvist om vad som är genomsnittlig arbetstid enligt gummiverkstadsavtalet går Motorbranschens arbetsgivarförbund segrande ur striden mot Transportarbetarförbundet. Efter att ha använt arbetstidslagen som tolkningsunderlag är det enligt Arbetsdomstolen tillåter avtalet att arbetstiden är 35 timmar respektive 45 timmar varannan vecka.
Transport hävdade att avtalet, som stipulerade en genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar, inte tillåter den fördelning av arbetstiden som en däckanläggning i Göteborg tillämpade. Den vecka arbetstiden var 45 timmar ansåg Transport att de anställda skulle ha rätt till övertid.
Det som fällde avgörandet för utgången i målet är regleringen i arbetstidslagen som under vissa förutsättningar ger möjlighet att tillämpa en beräkningsperiod om upp till fyra veckor för den genomsnittliga veckoarbetstiden. Att förlägga arbetstiden över en tvåveckorsperiod som bolaget tillämpat stred därför inte med gummiverkstadsavtalet, enligt majoritetens uppfattning.
Två skiljaktiga fäster istället vikt vid att avtalstexten saknar reglering om hur genomsnittsberäkningen skulle göras. Orden ”i genomsnitt” gick därmed inte att tillämpa, och avtalet innebar att det inte ens gick att jämna ut den genomsnittliga veckoarbetstiden under en tvåveckorsperiod.
Arbetsdomstolen 2022 nr 20
En väktare uppmärksammades på att en man försökte ta sig in i en bil som inte var hans och konfronterade mannen, som då tog fram en machete. Hovrätten gör liksom tingsrätten bedömningen att mannen i ett första skede med macheten uppsåtligen har riktat ett hot mot väktaren, och även i ett senare skede uppsåtligen har orsakat en skada på väktarens hand.
Även hovrätten dömer därför mannen för hot och våld mot tjänsteman. Men där tingsrätten har bedömt hotet som grovt på grund av att mannen i ett aggressivt tillstånd har hotat väktaren med en machete anser hovrätten inte att omständigheterna är sådana att gärningen ska rubriceras som grov. Här fäster hovrätten vikt vid att det inte är bevisat att mannen riktat något utfall mot väktaren med macheten. Tingsrättens påföljd, som även avser en rad andra brott, reduceras två månader och stannar på 1,5 års fängelse.
Göta hovrätt B 493-22
Den 24 augusti 2018 sköts en man med flera skott vid Årby motionsspår i Eskilstuna och avled senare på sjukhus. Med hjälp av eftersökshund hittades mordvapnet nedgrävt i skogen med intakta DNA-spår, och efter att även telefontrafik och vittnesuppgifter pekat i viss riktning åtalades två män, för mord och grovt vapenbrott respektive försök till grovt vapenbrott. Tingsrätten fann inte någon av åtalspunkterna styrkta och friade männen.
Hovrätten gör en annan värdering av bevisläget och fäller männen för mord respektive försök till grovt vapenbrott och dömer dem till livstids respektive två års fängelse. Den fällande morddomen är bland annat en följd av en annan värdering av DNA-fynden på pistolen och övrig analys av den. Enligt analysen bedöms det vara minst 100 gånger mer sannolikt att de aktuella analysresultaten om huvudhypotesen – att mannen använde pistolen vid skjutningen – är sann än att den alternativa hypotesen; att mannen hanterade pistolen någon eller några veckor före skjutningen .Sammantaget talar bevisningen i den delen enligt hovrätten synnerligen starkt för att mannen deltagit i skjutningen. Det tillsammans med bevisning i form av bland annat ett WhatsApp-samtal och flyktfordonet, som alternativa förklaringar inte bedöms kunna förta kraften av, gör enligt hovrätten att det med marginal är ställt utom rimligt tvivel att mannen begått mordet.
Svea hovrätt B 8656-19
