Utredningen visar att passageraren, ett barn, reste med en försenad flight men hovrätten delar tingsrättens bedömning att det inte är visat att någon betalning utgått för biljetten ifråga. Barnet hade nänmligen inte tilldelats ett eget säte på flygningen utan avsikten var att hon skulle sitta i en förälders knä under resan. Barnet har inte haft något eget boardingkort och det står klart att hon inte heller ingår i något bonusprogram.
Sammantaget finner hovrätten att barnet alltså inte omfattatades av passagerarförordningens tillämpningsområde varför det saknas rätt till ersättning för förseningen. Överklagandet avslås.
Svea hovrätt FT 7774-21
Linn Cruz Tiger
Polisen kritiseras av JO både för att ha omhändertagit en 13-årig pojke enligt polislagen utan att det fanns grund för det och för att ha gjort en orosanmälan till socialnämnden sedan pojkens föräldrar berättat om ingripandet i medier.
Ett omhändertagande av det slag som polisen gjorde är en social skyddsåtgärd i vad som närmast kan beskrivas som en akut situation. Att den unge beter sig illa, visar dålig attityd eller att det finns en mer allmän oro för den unges situation räcker inte, enligt JO. Någon sådan akut situation förelåg inte. Poliserna verkar i stället ha vidtagit åtgärden för att tillrättavisa pojken eftersom de trodde att han hade pekat långfinger åt dem. JO bedömer att omhändertagandet var ogrundat och Polismyndigheten kritiseras för det.
Riksdagens ombudsmän (JO) 4204-2021
Johan Norman
En tid efter att fjärdeklassarens pappa hade gått bort erbjöd sig hans lärare att börja läsa extra matematik med honom och ta med honom på sportskytte, och senare även övernattningar. Detta fortgick under drygt tre år tills eleven våren 2020 berättade att läraren under nästan varje översovning hade förgripit sig på honom.
Läraren åtalades dels för grovt sexuellt övergrepp mot eleven, dels för sexuellt ofredande riktat mot en annan, ett år yngre elev. Tingsrätten fann åtalet styrkt avseende den första eleven men inte den andra och dömde läraren till 2,5 års fängelse.
Hovrätten skärper nu påföljden till tre års fängelse. Skärpningen motiveras med att övergreppen pågått under mer än tre års tid, att de har skett återkommande och att eleven, som var tio år när de började, har befunnit sig i en mycket skyddslös och utsatt situation. Till detta kommer att läraren visat särskild hänsynslöshet och råhet då han utnyttjat sin förtroendeställning samt den roll han haft i elevens familj.
Hovrätten för Övre Norrland B 80-22
Johan Norman
Mannen vände sig till Riksarkivet med en begäran om att få ta del av Säpos uppgifter om sin farfars bror, född 1918. Riksarkivet nekade utlämning med hänvisning till sekretess dels avseende risken för skada på Säkerhetspolisens verksamhet att förebygga, förhindra eller upptäcka brott, dels gällande uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.
Mannen överklagade och hävdade att han hade rätt att ta del av uppgifterna eftersom han var biologisk släkting. Kammarrätten avslår nu mannens överklagande. Kammarrätten konstaterar att sekretessen för den aktuella typen av uppgifter gäller i 70 år och att det som mannen har fört fram inte ger anledning till någon annan bedömning.
Kammarrätten i Stockholm 1747-22
Johan Norman
Under 2018 och 2019 ägnade sig tre män åt att systematiskt och vid ett stort antal tillfällen klottra på tunnelbanevagnar, pendeltåg och annan egendom i Stockholms kollektivtrafik.
Alla tre har nu dömts i tingsrätten för grov skadegörelse. Två av männen döms till fängelse i ett år resepektive 1,5 år. Den tredje mannen döms till villkorlig dom och dagsböter. Skillnaden i påföljder beror på hur omfattande skadegörelsen har varit och hur allvarligt tingsrätten har sett på brotten.
Förutom straffen ska de tre även betala skadestånd till Stockholms lokaltrafik (SL) med sammanlagda belopp på cirka en miljon kronor, cirka 500 000 kronor samt cirka 200 000 kronor.
Attunda tingsrätt B 14622-19
Johan Norman
Försäkringskassan har bedömt att bolaget har inkommit med felaktiga uppgifter om utförd assistans och därmed orsakat att assistansersättning betalats ut felaktigt.
Domstolarna hade att pröva om Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut att ett bolag i egenskap av anordnare av assistans till en brukare ska betala tillbaka ca 9,5 mkr som avser assistansersättning för en period mellan juli 2016 och november 2019.
Förvaltningsrätten bedömde att Försäkringskassan har påvisat att assistenterna inte redovisat, eller ens själva känner till, i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt utförande av assistans ska ha ägt rum. Sammantaget var det visat att felaktiga utbetalningar hade skett i den mån att Försäkringskassans beslut om återkrav har varit motiverat.
Kammarrätten gör nu samma bedömning som förvaltningsrätten och avslår överklagandet i målet.
Kammarrätten i Göteborg 400-22
Ashik Zaman
En kvinna som på sin Instagram publicerade en ”story” där hon utpekat en man som brottslig och framfört att han våldtagit henne, har dömts för förtal först i tingsrätten och nu även i hovrätten.
Kvinnan förklarade sitt agerande med att hon mådde psykiskt dåligt vid gärningstillfället och att uppgiften som publicerats blivit en bieffekt av att hon skrev av sig på Instagram om måendet.
Tingsrätten underströk att det inte är straffbart att för andra beskriva en händelse där man blivit utsatt för övergrepp eller annan kränkande behandling, utan att det är utpekandet av en person i sammanhanget som kan vara straffbart. Hon hade kunnat diskutera sitt psykiska tillstånd utan att nämna målsäganden vid namn och att hennes publicering är inte försvarlig i den mening som avses i straffbestämmelsen om förtal.
Hovrätten gör nu inga andra ändringar än att dagsbotsbeloppet (påföljden utgörs av villkorlig dom och dagsböter) sätts ned till ett lägre belopp än tingsrätten beslutat och att den tilltalade vidare befrias från att ersätta staten för försvarskostnaden i målet.
Hovrätten för Västra Sverige B 2682-22
Ashik Zaman
Under några månader hade mannen sex med olika kvinnor på hotellrum och liknande utrymmen och filmade då de sexuella aktiviteterna med dolda kameror. Han åtalades för tolv fall av kränkande fotografering men invände att det varken hade skett i hemlighet eller olovligen.
En oenig tingsrätt friade mannen. Han hade i åtminstone två fall frågat kvinnorna om han fick filma dem och fått jakande svar, och det saknades uppgifter som motsade att även övriga kvinnor godkänt inspelningarna.
Två nämndemän var skiljaktiga och ville fälla mannen. Två kvinnor hade han frågat om lov att filma, och efter det hade filmat med sin mobiltelefon. Men det hade gjort först efter att inspelningen med den dolda utrustningen redan påbörjats. Frågan hade enligt de skiljaktiga alltså inte gällt inspelningen med den gömda utrustningen.
Hovrätten går nu på de skiljaktigas linje och dömer mannen för brott. Med beaktande av att mannen inte har lämnat någon godtagbar förklaring till att inspelningsutrustningen varit gömd, anser hovrätten nu åtalet styrkt och dömer mannen till villkorlig dom.
Svea hovrätt B 6914-21
Johan Norman
Måleriföretagens anmälan till Konkurrensverket om att en viss avtalsbestämmelse var konkurrensbegränsande utgör inte en otillåten stridsåtgärd, enligt Arbetsdomstolen. Anmälan gjordes av andra skäl än att utöva påtryckningar på Målareförbundet. Förbundets yrkande om 1 miljon kr i skadestånd avslås därmed.
Anmälan till Konkurrensverket innefattade ett yrkande om att Måleriföretagens medlemsföretag skulle åläggas att inte tillämpa en viss bestämmelse i måleriavtalet. Anmälan väckte ont blod hos Svenska Målareförbundet som ansåg syftet var att utöva påtryckning på förbundet att gå med på att ta bort kravet på yrkeskompetens i måleriavtalet för enklare måleriarbeten genom att på nytt teckna ett servicearbetaravtal.
Arbetsdomstolen har emellertid funnit att åtgärden att lämna in anmälan till Konkurrensverket inte var en stridsåtgärd i medbestämmandelagens mening. För att det ska vara fråga om en stridsåtgärd när en part på arbetsmarknaden utövat sina befogenheter enligt lag eller avtal krävs, enligt AD, att åtgärden vidtagits i något annat syfte än det som är ändamålet med befogenheten (AD 2020 nr 40).
Arbetsdomstolen 2022 nr 30
Ulf Widlund
En läkare döms i för vållande till annans död sedan en äldre kvinnlig patients avlidit efter att ha tagit en hög dos kaliumläkemedel i enlighet med recept.
Tingsrätten ifrågasätter inte att läkarna vid tillfället haft en mycket hög arbetsbelastning men bedömer inte att det kan frånta läkarna deras ansvar. En av läkarna bedöms dock ha haft bristande erfarenhet i den mån att agerandet inte bedöms som straffbart oaktsamt, och denne frias därför. Den läkare som däremot döms till ansvar får villkorlig dom och dagsböter som påföljd.
Uddevalla tingsrätt B 2450-10
Ashik Zaman