Den 24-åriga mannen gjorde den 6 november 2020 en flyttanmälan till Porslinsgatan 4B i Malmö – vilken är adressen till en polisstation. Tingsrätten konstaterar att mannen inte var bosatt på adressen ifråga och att åtgärden innebar fara i bevishänseende. Med tanke på omständigheterna – särskilt den omständigheten att adressen inrymmer en polisstation – är det enligt tingsrätten uppenbart att 24-åringen hade det uppsåt som krävs för straffansvar. Han döms således för folkbokföringsbrott och påförs böter för sin oriktiga flyttanmälan.
Malmö tingsrätt B 2878-22
Sju personer står åtalade vid Örebro tingsrätt för att ha styrt en organisation i ett av de största målen i Sverige gällande framställning och försäljning av amfetamin.
Stora partier amfetaminolja har importerats till Sverige under tiden juli 2020 till december 2020. Amfetaminolja har använts till att framställa mycket stora mängder amfetamin i ett hus i Olshammar, Askersunds kommun. Amfetaminet har därefter sålts över hela Sverige i större partier. Flera av de nu åtalade har haft ledande positioner inom den aktuella organisationen och de har engagerat andra personer för den fysiska hanteringen. De misstänkta beräknas ha gjort vinster på narkotikahandeln med närmare 10 miljoner kronor.
Åtalet omfattar framställning av cirka 530 kg amfetamin varav cirka 450 kg sålts vidare. Ett uttalat mål inom organisationen har varit att producera 1 200 kg amfetamin per månad.
– Enligt vår uppfattning är bevisläget gott och en avgörande omständighet för att åtal av personer i toppskiktet av organisationen har kommit till stånd har varit Anom-material från den amerikanska operationen Trojan Shield, tillsammans med ett stort beslag av amfetamin och amfetaminolja, säger chefsåklagare Karin Lindell som varit förundersökningsledare, i ett pressmeddelande.
Rättegången beräknas inledas den 9 juni i Örebro tingsrätt.
På begäran av ett bolag lämnade kommunen ut samtliga uppgifter förutom prisuppgifter som en konkurrent lämnat i samband med en upphandling som kommunen gjort. Bolaget överklagade och yrkade bland annat att även prisbilagan till avtalet skulle lämnas ut. Kammarrätten konstaterar nu att avtalet skrevs under av kommunstyrelsen den 10 februari 2020 och av konkurrenten den 31 januari 2020.
Bolagets begäran gjordes den 31 mars 2022, alltså mer än två är efter det att avtalet slöts. Oavsett vilken bedömning som görs i fråga om det aktuella skaderekvisitets tillämplighet i det här fallet, konstaterar kammarrätten att en eventuell sekretess under alla förhållanden har upphört. Det innebär att prisbilagan ska lämnas ut till bolaget.
Kammarrätten i Göteborg 2517-22
Efter tinder- och snapchat-kontakt möttes mannen och kvinnan på en fest där båda var lite berusade började kyssas. Enligt kvinnan var hon redan från början tydlig med att de inte skulle ha sex. Sedan hamnade de i ett sovrum där de fortsatte att kyssas, och där mannen efter en stund även stoppade in händerna i kvinnas byxor och penetrerade henne med fingrarna. Enligt kvinnan skedde detta mot hennes vilja, även om hon inte var tydlig med detta på annat sätt än att hon vid några tillfällen avstyrt hans händer och dragit upp sina byxor. Senare anmälde kvinnan händelsen och mannen åtalades för våldtäkt. Tingsrätten fällde mannen men hovrätten gör en annan bedömning.
Hovrätten konstaterar att den handling som mannen har utfört är jämförlig med samlag, och alltså ska bedömas som våldtäkt. Samtidigt har det varit fråga om ett mycket kortvarigt händelseförlopp som inte innehållit något våld eller hot om våld, inte haft några förödmjukande eller förnedrande inslag utöver den kränkning som övergreppet i sig inneburit. Hovrätten finner därför det rör sig om en mindre grov gärning.
Vidare anser hovrätten mot bakgrund av ömsesidiga kyssar och smekningar att det inte kan anses styrkt att mannen förstått att kvinnan inte deltog frivilligt. Däremot anser hovrätten att mannen varit grovt oaktsam när han trots kvinnans markeringar stoppade ned handen innanför hennes byxor och trosor och in sina fingrar i hennes underliv utan att närmare kontrollera hur det förhöll sig, och att han därför gjort sig skyldig till oaktsam våldtäkt. Men eftersom ansvar för oaktsam våldtäkt normalt inte bör komma i fråga om gärningen, vid uppsåtligt brott, skulle ha varit att bedöma som mindre grov, finner hovrätten att ansvar inte ska utkrävas varför åtalet för våldtäkt ogillas.
Svea hovrätt B 9424-21
Den 3 augusti 2021 kom en vespa med tre personer på inkörande på parkeringen framför ett köpcentrum i Kristianstad. De två passagerarna på vespan drog var sin pistol och sköt totalt 15 skott rakt in bland de 14 personer som stod vid köpcentrets huvudingång. Tre av dem skadades av skotten, två av dem allvarligt, men ingen dog.
Tre personer åtalades för skjutningen; en 21-åring, en 18-åring och en 17-åring. Två syskon – 22 och 24 år – åtalades för skyddande av brottsling. Tingsrätten dömer nu 21-åringen till 12 års fängelse och 18-åringen till 6 år och 11 månaders fängelse för bland annat försök till mord. Även de två syskonen döms, till 8 månaders fängelse respektive 100 dagsböter för skyddande av brottsling. De fällande domarna är en följd av bevisning i form av bland annat filmmaterial från övervakningskameror och teknisk bevisning i form av DNA.
Kristianstads tingsrätt B 2097-21
Den tilltalade friades i tingsrätten från vårdslöshet i trafikefter att ha kört en traktor i mörkret och då skjutsat tre berusade passagerare på flaket till ett tillkopplat släp. Hovrätten konstaterar liksom tingsrätten att det inte har är tillåtet att transportera personer på släpfordonet men framhåller också att inte varje överträdelse i detta avseende ska bedömas som vårdslöshet i trafik.
Körningens trafikfara måste dock enligt hovrätten i detta fall bedömas med beaktande av att oskyddade personer befunnit sig på släpet. Att under sådana omständigheter framföra traktorn en inte obetydlig sträcka på väg E22 i relativt hög hastighet innebär ett risktagande av allvarligt slag. Åtalet bifalls och ansvar utdömas enligt åtalet, med dagsböter som påföljd.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1046-22
Vid kontroll av en bil i en miljö där det rörde sig personer i ett kriminellt nätverk som bedömdes ha en pågående väpnad konflikt, påträffades en skottsäker skyddsväst, ett par handskar och en balaklava. På fråga till de två männen i bilen svarade den ene, som var känd för att röra sig i grovt kriminella kretsar, att de fanns en hotbild mot den andre och att han ville ha sakerna tillhands för att vara på den säkra sidan. Mot bakgrund av att skyddsvästen kunde befaras komma till brottslig användning beslagtogs den och förklarades senare förverkad av tingsrätten.
Domen överklagades och hovrätten ogillar nu åklagarens begäran om förverkande varför beslaget hävs. Hovrätten konstaterar att skyddsvästen inte har tagits i beslag i samband med något brott. Och även om det också funnits ett par handskar och en balaklava i bilen är situationen inte heller sådan att västen kan anses ha ingått i en sådan samling av föremål som tillsammans skulle vara av sådan särskild beskaffenhet som krävs. Inte heller vad som framkommit om männens påstådda brottslighet, eller om de konflikter som de eventuellt är inblandade i, medför enligt hovrätten att förutsättningarna för förverkande är uppfyllda.
Hovrätten för Västra Sverige B 1633-22
Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten i fråga om förutsättningarna för skönsbeskattning, efterbeskattning och skattetillägg. När det gäller beloppens storlek konstaterar kammarrätten emellertid att resultaten för beskattningsåren inte är korrekt beräknade. I Skatteverkets beräkning för 2017 har kostnaderna om 111 788 kr adderats till intäkterna om 700 000 kr. Kostnaderna skulle rätteligen ha dragits av från intäkterna. Överskottet av näringsverksamhet samt skattetillägget är därmed för högt beräknat. Även återföringen av avsättning för egenavgifter för beskattningsåret 2018 har fått ett för högt belopp. Kammarrätten bifaller delvis överklagandet. Det ankommer på Skatteverket att göra nya beräkningar.
Kammarrätten i Stockholm 1604-22, 1605-22
En tid innan bolaget försattes i konkurs hade pengar betalats ut till styrelseledamoten. Konkursboet yrkade att styrelseledamoten skulle återbetala pengarna. Kort efter att styrelseledamoten motsatt sig talan avled han och tingsrätten frågade dödsboet om det ville träda in i rättegången, men dödsboet avstod. Konkursboet yrkade att dödsboet skulle förpliktas att träda in i rättegången. Tingsrätten avslog konkursboets begäran och skrev av målet.
Hovrätten fann däremot att dödsboet hade en skyldighet att träda in i rättegången och återförvisade målet.
Högsta domstolen konstaterar att det inte finns någon bestämmelse i lag som reglerar situationen. I rättegångsbalken finns bestämmelser om partssuccession, byte av part, enligt vilka den som tagit över det som tvistas om är skyldig att träda in som part i rättegången. Även om reglerna om partsuccession inte är direkt tillämpliga finner Högsta domstolen att de kan tillämpas när ena parten avlider och tvisteföremålet övergår till den avlidnes dödsbo. Överklagandet avslås.
Högsta domstolen Ö 3927-21
Justitieombudsmannen (JO) har i två beslut granskat hur häkten och anstalter agerat under covid-19. På en anstalt har intagna placerats i samma cell trots att en av dem bekräftats smittad av covid-19, vilket JO riktar allvarlig kritik mot. Förfarandet är inte förenligt med bestämmelserna i vare sig fängelselagen, smittskyddslagen eller de europeiska fängelsereglerna. En intagen kan inte placeras i avskildhet bara för att hen är smittad, men om denne inte följer smittskyddslagens bestämmelser m.m. kan det uppkomma situationer då det finns förutsättningar för att placera vederbörande i avskildhet. Det saknas emellertid en bestämmelse i häkteslagen som uttryckligen möjliggör avskiljande för att skydda de intagnas hälsa.
Riksdagens ombudsmän (JO) 4268-20, 4846-20, 77-21
