I målet är det klarlagt att den tilltalade, en man i 55-årsåldern, undangömde kistan med kvarlevorna efter hans mamma under en presenning utanför huset. Hans syfte var att skaffa sig ett par dagars respit för att ordna en annan begravningsplats än den som kistan var på väg att föras till. Tiden för gravsättning hade vid det laget överskridits med flera månader.
Tingsrätten dömde mannen för brott mot griftefriden då han utan giltigt tillstånd eller stöd i lag eller annan författning hade förflyttat kistan med den döda kroppen.
Hovrätten konstaterar att det inte finns några bestämmelser som innebär att anhöriga blir obehöriga att ordna med gravsättningen för det fall tidsfristen överskrids. Det finns inte heller någon utredning som påvisar att kommunen vid tillfället hade tagit över ansvaret för detta. Det sagda medför att åklagaren enligt hovrätten – till skillnad från tingsrättens bedömning – inte har bevisat att åtgärden att flytta kistan med kvarlevorna skedde obehörigen. Åtalet ogillas.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 280-22
Natten den 24 juli 2021 stoppades tre personer efter en biljakt genom centrala Malmö. I bilen hittades bland annat två balaklavor, handskar med tändsatspartiklar och två dunkar bensin. En av personerna hade skyddsväst på sig och en annan bar dubbla byxor. Kort senare hittade polisen även två vapen i närheten. Åtal väcktes mot fem personer, varav två påstådda ledargestalter i kriminella nätverk, för bland annat förberedelse till mord och grovt vapenbrott.
Tingsrätten bedömer nu att utredningen är tillräcklig för att döma de tre personerna i bilen för förberedelse till mord och grovt vapenbrott. Utredningen anses däremot inte kunna styrka åtalet för samma brott gällande de påstådda ledargestalterna. En av dem frias därför helt medan den andra döms för stämpling till mord, bestående i att han den 15 och 16 juli 2021 försökt förmå en av de tilltalade i bilen att döda en eller flera personer.
Påföljderna bestäms till fem år och fyra månaders fängelse för de tre personer som stoppades i bilen, och tre år och tio månaders fängelse för den person som döms för stämpling till mord. Vid bestämmandet av straffens längd har tingsrätten beaktat att de tilltalade varit frihetsberövade med restriktioner under nästan ett år.
Malmö tingsrätt B 7729-21
Den ansvarige utgivaren pekade på förstasidan, och i en artikel med bild och namn, ut en journalist på Dagens Nyheter genom rubriken "Misstänkt jihadist blev journalist på Dagens Nyheter" samt "Frågorna gäller vad slags journalistisk och/eller annan verksamhet (namn) ägnat sig åt där för att komma i åtnjutande av al-Nusra-frontens och al-Qaidas beskydd och gunst." Efter publiceringen väcktes åtal för yttrandefrihetsbrottet grovt förtal.
Tingsrätten fann, särskilt med beaktande av att den aktuella journalisten hade kommit till Sverige som flykting från Syrien samt är verksam journalist och rapporterar kring frågor som rör migration och integration, att uppgifterna var ägnade att "utsätta honom för andras missaktning" och därmed utgjorde förtalsgrundande uppgifter. Vidare fann tingsrätten att det inte varit försvarligt att lämna uppgifterna och att gärningen alltså utgjorde förtal. Med hänvisning bland annat till den relativt stora spridning uppgifterna fått garderades det till grovt förtal, och den ansvarige utgivaren dömdes för detta till villkorlig dom och 40 dagsböter.
Hovrätten finner inte skäl att göra några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort beträffande skuld, rubricering, påföljd, skadestånd och rättegångskostnader. Tingsrättens dom fastställs.
Svea hovrätt B 12785-21
Polisen beslutade att avslå Rasmus Paludans ansökan om tillstånd att den 1 maj 2022 anordna en allmän sammankomst i Uppsala. Polisen ansåg att säkerheten vid en sammankomst, eller som en direkt följd av densamma, inte kunde säkerställas. De befarade ordningsstörningarna ansågs inte heller i tillräcklig grad kunna motverkas genom meddelande av villkor för sammankomsten, hög polisnärvaro och/eller omfattade avspärrningar.
Förvaltningsrätten konstaterar att det inte framkommit något som visar att Rasmus Paludan eller några andra som deltagit i de till honom tidigare tillståndsgivna allmänna sammankomsterna har stört ordningen eller säkerheten. De våldsamheter och upplopp som förekommit har, såvitt framgår, utomstående personer ansvarat för. Endast i yttersta undantagsfall – när det "närmast är fråga om rena nödsituationer" – bör det enligt förvaltningsrätten vara möjligt att vägra tillstånd med hänsyn till att oroligheter kan förväntas. I det aktuella fallet rör det sig inte, menar domstolen, om sådana exceptionella förhållanden som motiverar avslag. Paludan borde alltså ha beviljats tillstånd för en allmän sammankomst på någon plats i Uppsala.
Förvaltningsrätten i Uppsala finner i en annan dom (3438-22) att polisen däremot hade grund för att avslå Paludans ansökan om allmän sammankomst på en specifik adress i Västerås. Att istället tilldela honom en plats på torget i samma stad, som polisen gjorde i det här fallet, var alltså i sin ordning. Överklagandet avslås.
Förvaltningsrätten i Uppsala 2861-22 och 3438-22
Mannens och kvinnans förhållande förändrades till en destruktiv relation präglad av ömsesidig brist på förtroende och gräl vilket kulminerade i misshandel - mannen dömdes till åtta månaders fängelse för två fall av misshandel, fyra fall av olaga hot och tre fall av skadegörelse. Ett av de olaga hoten gällde en situation där hotet förstärkts med kniv som mannen riktat mot kvinnan. Han hade vidare sagt åt henne att gå och lägga sig på sängen, och när hon vägrade hade han fortsatt med att säga att hon hade ett pris på sitt huvud, ett pris som hon skulle kunna bli av med genom att ha sex med honom. Det hela skedde i mannens bostad efter att han låst ytterdörren och han dessutom ytterligare förstärkt hotet genom att anspela på kontakter med en kriminell organisation.
Majoriteten i hovrätten bedömer, till skillnad från tingsrätten, hotet som grovt och skärper påföljden till ett års fängelse. Ordföranden och ytterligare en ledamot är skiljaktiga och delar tingsrättens bedömning.
Göta hovrätt B 1723-22
Mannen delgavs stämning den 4 augusti 2020 och fälldes i tingsrätten för grov näringspenningtvätt under perioden mellan den 15 juni 2018 och den 2 juli 2018. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att han istället dömdes till ett lindrigare straff för fem fall av ringa näringspenningtvätt under samma period.
Riksåklagaren vände sig till Högsta domstolen med ett yrkande om resning, varefter HD tog upp målet till omedelbart avgörande och nu ogillar åtalet. HD konstaterar att den rättstillämpning som har legat till grund för hovrättens dom uppenbart strider mot lag eftersom de aktuella gärningarna, som på grund av hovrättens bedömning av dem som ringa, hade hunnit preskriberas när mannen fick del av åtalet den 4 augusti 2020, och att hovrätten därmed har dömt till påföljd för brott för vilka preskription inträtt.
Högsta domstolen Ö 7589-21
Den litauiske mannen fick genom en landsman uppdrag att transportera cigaretter. Enlig honom själv var han misstänksam men erbjöds 500 euro för transporten och tackade ja. Efter viss tid på vägarna, där han även vid ett tillfälle bytt fordon och stött på personer som han inte kände vid en bensinmack, stoppades han av polis och lasten med 55,93 kg cannabis upptäcktes.
Åtalad för grovt narkotikabrott lade mannen bland annat fram sakkunniglåtande avseende fingeravtrycksspår, fingeravtrycksjämförelse och DNA i syfte att styrka att det inte finns några spår av att han själv hanterat narkotikan på något sätt. Tingsrätten fann dock åtalet styrkt och dömde mannen till femårs fängelse och tio års utvisning.
En oenig hovrätt sänker nu påföljden till fyra års fängelse. Majoriteten bedömer att mannen har haft en mindre roll vid hanteringen av narkotikan och endast följt de anvisningar han fått, att det har rört sig om en transport inom Sverige. Annat är inte heller visat än att han skulle få ersättning för uppdraget med 500 euro, vilket enligt hovrätten måste ses som en begränsad ersättning med hänsyn till att det rört sig om en riskfylld transport av över 55 kg cannabis. Ordföranden samt en nämndeman är skiljaktiga och vill fastställa tingsrättsdomen.
Göta hovrätt B 1904-22
I augusti 2018 utsattes en konsument, en man i 55-årsåldern, för ett bedrägeri när han blev uppringd av en person som uppgav att han ringde från bankens säkerhetsavdelning. Vid de två samtalen den dagen lyckades bedragaren få mannen att lämna ut koden till sitt BankID och svarskoder från sin bankdosa.
Om en obehörig transaktion har genomförts är huvudregeln att kontohavarens betaltjänstleverantör ska återställa kontot till den ställning som det skulle ha haft om transaktionen inte hade genomförts. Har transaktionen kunnat genomföras för att kontohavaren inte skyddat sin personliga behörighetsfunktion (BankID eller liknande) ansvarar kontohavaren för högst 400 kr. Har agerandet varit grovt vårdslöst är ansvaret begränsat till 12 000 kr. Konsumenten ansvarar för hela beloppet endast när denne har handlat särskilt klandervärt – vilket hovrätten menade att mannen hade gjort i det aktuella fallet.
Enligt Högsta domstolen (HD) uppvisade mannen en ”betydande vårdslöshet” genom att lämna ut koderna. Det kan emellertid inte, enligt HD, anses bevisat att han i samband med de båda samtalen avsiktligen lämnade ut koderna till en obehörig person. Inte heller är det bevisat att konsumenten agerade som han gjorde med insikt om att det fanns en risk för de obehöriga transaktioner skulle utföras. HD menar att det därför inte var fråga om ett sådant agerande som krävs för att en konsument ska anses ha handlat särskilt klandervärt. Mannens betalningsansvar begränsas därför till 12 000 kr av de transaktioner som har genomförts – medan banken ska betala 385 000 kr till honom. Banken ska även betala rättegångskostnaderna.
Högsta domstolen T 4623-21
Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade genom att administrera och vara support för iptv-sidan främjat verksamheten, olovligt tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddade filmer, gjort sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott. Den tilltalade nekade till brott och anförde att han inte haft uppsåt men bekräftade att han utfört supporten.
Patent- och marknadsdomstolen konstaterar att det inte finns någon utredning som styrker att den tilltalade skulle ha administrerat iptv-sidan. Den dator som beslagtagits från den tilltalade innehöll visst barnpornografiskt material och patent- och marknadsdomstolen finner att den tilltalade har varit medveten om innehavet och dess innehåll. Sammantaget bedömer patent- och marknadsdomstolen att den tilltalade gjort sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott genom den utförda supporten samt till barnpornografibrott av normalgraden. Påföljden blir villkorlig dom och böter.
Patent- och marknadsdomstolen B 12797-21
Enligt rennäringslagen är det endast den som är medlem i sameby som har rätt att utöva renskötsel på samebyns område. I det aktuella målet är det ingen av kärandeparterna medlem i Vapstens sameby, dessa har gjort gällande att de har berövats rätten till renskötsel och att detta står i konflikt med egendomsskyddet i Europakonventionen (EKMR) och i regeringsformen.
Tingsrätten konstaterar att de regler som införts vad gäller renskötseln syftar till att åstadkomma en organiserad och mer lönsam verksam – vilket anses utgöra ett godtagbart skäl för den nuvarande regleringen. Tingsrättens sammantagna bedömning är att rennäringslagens föreskrift att renskötselrätten endast får utövas av den som är medlem i sameby inte kan anses oförenlig med varken bestämmelserna i 2 kap 15 § regeringsformen eller artikel 1 i första tilläggsprotokollet i EKMR. Eftersom ingen av kärandena är medlem i Vapstens sameby kan yrkandet om bättre rätt inte bifallas. Ett bifall till yrkandet om delad rätt till renskötsel mellan kärande- och svarandeparterna skulle inte heller vara förenligt med gällande lagstiftning, konstaterar tingsrätten. Domstolen ogillar därför kärandeparternas talan och förpliktar dessa att ersätta svarandeparternas rättegångskostnader.
Lycksele tingsrätt B 699-20
