En rysk medborgare misstänkt för mord kan lämnas ut till Ryssland, enligt ett beslut från Högsta domstolen. Själv hävdade mannen att anklagelserna mot honom var fabricerade. Han tillhörde den etniska minoriteten orstho med kopplingar till delrepublikerna Tjetjenien och Ingusjien och den Ryssland ville förinta minoriteten och utplåna dess historia. På grund av regimkritiska uttalanden hade vid flera tillfällen blivit frihetsberövad och torterad av rysk polis.
Högsta domstolen konstaterar att situationen beträffande mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland är mycket bekymmersam. Däremot anser HD inte att de uppgifter som mannen har lämnat, och vad som i övrigt kommit fram genom utredningen, ger stöd för att en utlämning av honom för aktuell lagföring skulle vara oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen. Utredningen ger inte heller i övrigt underlag för bedömningen att en utlämning skulle vara oförenlig med Europakonventionen eller Barnkonventionen.
Högsta domstolen B 4000-22
Namnet på en handläggare vid en länsstyrelse som har en allvarlig hotbild mot sig ska lämnas ut, enligt en dom från kammarrätten. Handläggaren arbetade på djurskyddsenheten vid länsstyrelsens i Stockholm, och dennes namn hade maskats på en tjänsteanteckning som begärts ut. Enligt kammarrätten är namn på enskilda personer inte en sådan uppgift som kan hemlighållas med stöd av 21 kap. 3 § 1 st OSL. Den maskerade uppgiften kan inte heller hemlighållas med stöd av någon annan bestämmelse.
Kammarrätten i Stockholm 4347-22
En nittonåring döms till 10 års fängelse för försök till mord efter ett svartsjukedrama i Orsa i Dalarna. Först misshandlade han flickvännen och tog sedan med sig en kniv från henne till en gemensamma vän och högg honom med kniv fyra gånger i hals, axlar och buk.
Nittonåringen19-åringen nekade till att ha velat mörda vännen men tingsrätten fann åtalet styrkt och dömde honom till nio års fängelse.
Hovrätten skärper nu påföljden till tio års fängelse. Nittonåringen bedöms ha agerat med avsiktsuppsåt och vid en samlad bedömning anser hovrätten att straffvärdet motsvarar tio års fängelse. Att han kort efter gärningen har lämnat vissa uppgifter om sitt agerande till vittnen, flickvännen och polis utgör enligt hovrätten inte billighetsskäl av sådan tyngd att straffet ska lindras.
Svea hovrätt B 8577-22
Fyra män döms för att ha trängt in i hemmet hos en man i Falköping och rånat honom på bitcoins, kontanter och pokémonkort till ett värde av omkring 148 000 kronor. Under rånet som genomfördes i december förra året hotades mannen på olika sätt, bland annat med kniv, tejpades och fick ta emot slag. Han lämnades sedan tejpad på sin säng innan han lyckades ta sig loss och larma polisen. I tingsrätten dömdes männen till fängelse i upp till 4,5 år men hovrätten bestämmer påföljden till som mest fyra års fängelse för tre av männen. Den fjärde som väntat utanfär i en bilen döms till tre års fängelse.
Göta hovrätt B 2541-22
En 15-årig elev döms av hovrätten för att ha hotat en lärare i samband med en konflikt om en mobiltelefon. När eleven inte fick ha sin telefon i klassrummet blev han frustrerad och sa till en lärare att han skulle sparka huvudet av någon inne i klassrummet och uttalade även att han skulle döda läraren. Han upprepade sedan hoten och sparkade även på dörrar och skåp.
Tingsrätten friade eleven från åtal om olaga hot. Ord stod mot ord om vad som hänt och ögonvittnen saknades.
Hovrätten anser däremot att lärarens berättat på ett trovärdigt sätt och att det det saknas anledning för henne att ljuga eller att hon kan ha missuppfattat situationen. Hennes berättelse får dessutom stöd av två kollegor om vad hon berättade för dem senare samma dag. 15-åringen döms till ungdomsvård.
Göta hovrätt B 2685-22
För tre år sedan familjehemsplacerades en pojke med sin storebror på en lantgård. När familjehemmet i år sa upp uppdraget för storebrodern beslutade kommunen att bröderna skulle placeras i ett annat familjehem.
Lillebrodern som nu var 13 år, de biologiska föräldrarna och familjehemsföräldrarna motsatte sig beslutet. Pojken hade funnit sig väl till rätta med livet på gården lantbruk och djur och fungerade även väl i skolan, där han hittat sin plats i en mindre undervisningsgrupp.
Förvaltningsrätten avslog men kammarrätten bifaller nu överklagandet och låter pojken bo kvar på lantgården.
Kammarrätten konstaterar att en placering av bröderna i olika familjehem visserligen starkt talar mot den fortsatta placeringen. Detta går dock att kompensera genom umgängestillfällen mellan dem. Nackdelen bedöms inte heller uppväga risken för att pojkens positiva utveckling bryts.
Kammarrätten i Stockholm 3512-22
Hovrätten borde ha gett ett ombud möjlighet att komma in med en kostnadsräkning innan det fattade beslut om att neka prövningstillstånd. Högsta domstolen visar nu målet åter till hovrätten i den delen.
Ombudet hade överklagat tingsrättens dom men hovrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Dagen därpå antecknade hovrätten att ombudet förbehållit sig rätten att komma in med kostnadsräkning innan målet avgjordes, men att det av förbiseende inte tillförts akten eller bilagerats.
Ombudet yrkade att han skulle tillerkännas ersättning för det arbete han utfört. Högsta domstolen konstaterar att ombudet förbehållit sig rätten att komma in med kostnadsräkning innan målet avgjordes och hovrätten borde ha gett honom den möjligheten. Högsta domstolen återförvisar målet till hovrätten i den delen.
Högsta domstolen Ö 2251-22
En 22-åring som åtalats för att ha försökt mörda en 17-åring i samband med en narkotikaaffär på ett hotell i Linköping har friats i tingsrätten. Det var i november förra året som 17-åringen sköts i ansiktet i ett hotellrum där han befann sig med 22-åringen.
22-åringen, och inledningsvis även 17-åringen, hävdade att det var 17-åringen som haft med sig en pistol, lekt med den och att ett skott gått av. Senare ändrade sig 17-åringen och sa att det var 22-åringen som avlossat skottet, men att han gjort det av misstag.
Tingsrätten finner nu att bevisningen inte räcker för att fälla 22-åringen för försök till mord. Enligt tingsrätten finns det inte något som styrker att 22-åringen haft någon som helst avsikt att försöka döda 17-åringen. Dessutom finns det ett incitament för 17-åringen att ändra sina uppgifter eftersom han själv blev misstänkt för grovt vapenbrott på grund av att vad han först berättat.
När det gäller alternativyrkandet vållande till kroppsskada finns det flera andra möjliga förklaringar till händelseförloppet och de uppkomna skadorna, bland annat den som 17-åringen själv inledningsvis uppgett. Det är därmed inte ställt utom rimligt tvivel att 22-åringen hanterat och avfyrat skjutvapnet på det sätt som åklagaren har påstått.
Han fälls dock för olovlig körning, ringa narkotikabrott och brott mot knivlagen och döms till 200 dagsböter.
Linköpings tingsrätt B 4550-21
Kvinnan som stod i kassan i en tobaksaffär åtalades för att ha sålt en dosa så kallat "vitt snus" eller "tobaksfritt snus" till en 16-årig tjej i Uppsala. En polis hade gått bakom fyra tjejer och hört dem diskutera vem som var bäst lämpad att handla. Direkt efter köpet konfronterade han tjejen som köpt dosan och en polispatrull anlände till tobaksaffären.
Tingsrätten fällde kvinnan som sålde dosan för brott mot tobakslagen till 30 dagsböter men hovrätten har nu istället friat från brott.
Redan av tobakslagens inledande bestämmelser framgår att tobaksfritt snus inte omfattas av lagens tillämpningsområde, vilket även framgår av lagens förarbeten. Eftersom den dosa snus som kvinnan sålt inte utgör snus i tobakslagens mening ogillas åtalet.
Svea hovrätt B 1893-22
I oktober 2021 sköts en man bakifrån i vänstra låret och högra vaden i Jordbro söder om Stockholm när han var på väg till träning med några vänner. När offret försökte fly följde skytten efter och sköt flera skott, men han överlevde. Sammanlagt påträffades sex patronhylsor på platsen, varav en med tydlig DNA-förekomst.
En man 21-årig man åtalades för skjutningen. Han hade bevisligen befunnit sig i området och hade DNA som passade in på patronfyndet. Enligt vittnesuppgifter hade han kläder och utseende som matchade gärningsmannens och han hade raderat 40 internetsökningar om skjutningen på sin telefon.
Offret hävdade att han inte haft någon konflikt med någon och att han inte sett vem som sköt. 21-åringen medgav att han varit i området men nekade till att ha haft något med skjutningen att göra.
Tingsrätten bedömde dock utifrån presenterad bevisning att den tilltalade var den som skjutit och dömde honom för försök till mord, två fall av grovt vapenbrott samt brott mot vapenlagen till nio års fängelse.
Hovrätten instämmer nu i tingsrättens bedömningar och fastställer tingsrättens dom.
Svea hovrätt B 9352-22
