I målet uppkom bland annat fråga om vad den 10-åriga flickan menat med att den tilltalade mannen hade haft sina fingrar i hennes ”snippa”. Tingsrätten fällde men hovrätten friade eftersom den inte ansåg att bevisningen vara tillräcklig för att döma för våldtäkt mot barn, och åklagaren hade inte yrkat ansvar för något annat brott.
Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd huruvida rättegångsfel har förekommit avseende hovrättens hantering och prövning av alternativa brottsrubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen.
Högsta domstolen B 1937-23
Flera miljöaktivister som deltog i en aktion där de i rusningstid bland annat klistrade fast sig i vägbanan på Centralbron i Stockholm åtalades för sabotage. De hävdade ansvarsfrihet på grund av en pågående klimatkatastrof. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade måste ha insett att agerandet skulle leda till omfattande hinder och störningar och att han således begått gärningen med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 70 dagsböter.
Mannen överklagade men hovrätten fastställer nu domen. Hovrätten konstaterar att straffvärdet för gärningen motsvarar fyra månaders fängelse men gör inga andra bedömningar än de tingsrätten gjort vad gäller skuld, rubricering, straffmätning, påföljd eller återbetalningsskyldighet.
Svea hovrätt B 11852-22
Polis kallades till platsen för att hjälpa den tilltalade efter att hon ramlat omkull och det saknades tillgängliga ambulanser. Insatsen inleddes som ett frivilligt erbjudande om skjuts till sjukhuset men övergick i ett omhändertagande väl inne i polisbilen. En polisman har berättat att den tilltalade tog i hennes arm och förde armen mot sin mun och gjorde tuggrörelser med munnen. I tingsrätten förklarade den tilltalade sitt agerande med att hon lider av panikångest och att hon är muntorr och försökt få i gång sin salivproduktion.
Enligt tingsrätten ägde försöket att angripa polismannen rum innan omhändertagandet, vilket inte rymdes inom ramen för åklagarens åtal. Den tilltalade frikändes därmed.
Efter att åklagaren gjort vissa justeringar av gärningsbeskrivningen finner hovrätten nu att den tilltalade ska dömas för försök till våld mot tjänsteman. Hovrätten framhåller därvid att polismannen visserligen lyckades undvika bettet men att det funnits en fara för att brottet skulle fullbordas. Straffet blir villkorlig dom och dagsböter.
Göta hovrätt B 4078-22
Den 29 september 2022 sköt någon fyra skott rakt in i vardagsrummet till ett radhus i Enköping där en familj satt och tittade på TV – pappan och mamman i familjen skadades allvarligt. Ganska snabbt riktades misstankarna mot den 22-årige sonen i familjen. Bland annat framkom det att pappan och sonen haft en konflikt om sonens spelmissbruk och att han innan skjutningen förändrats, dragit sig undan och att han ljugit om bland annat sina studier. Även teknisk bevisning i form av DNA och telefonpositioner talade för sonens skuld.
Tingsrätten fann bevisningen övertygande om att det var sonen som skjutit. När det gällde skotten bedömdes de i första hand ha varit avsedda för pappan. Skottet mot mamman bedömdes ha mer karaktären av en vådaskjutning än ett avsiktligt mordförsök, men med hänvisning till likgiltighetsuppsåt anfördes att sonen även i detta fall skulle fällas för mordförsök. Med hänsyn till att gärningarna begicks med användning av ett olagligt skjutvapen, hade föregåtts av planering och riktades mot personer som befann sig i sitt eget hem bestämdes påföljden till 14 års fängelse.
Hovrätten instämmer nu i de bedömningar som tingsrätten gjort och fastställer tingsrättens dom.
Svea hovrätt B 3052-23
Polismyndigheten måste betala 1,2 miljoner kr i upphandlingsskadeavgift för felaktigheter begångna när bärgningstjänster med mer upphandlandes till Region Väst. Polismyndigheten hade ett halvår efter genomförd upphandling ändrat på ersättningsmodellen för fordon som bärgats och ingått nya avtal för fyra av de fem geografiska avtalsområdena med samma operatörer som tilldelats avtal vid upphandlingen.
Konkurrensverket ansåg att tilläggsavtalen utgjorde otillåtna direktupphandlingar eftersom ändringarna i avtalen var väsentliga, och ansökte därmed om att en upphandlingsskadeavgift skulle dömas ut. Förvaltningsrätten biföll ansökan och bestämde avgiften till 1,2 miljoner kr.
Kammarrätten fastställer domen. Även kammarrätten anser att avtalsändringarna är otillåtna direktupphandlingar.
Kammarrätten i Stockholm 7456-22
Kvällen den 7 juni 2022 blev en ung man skjuten på Lyckans Höjd i Kristianstad. Skottet avlossades på nära håll och en pojke som då var 16 år åtalades för skjutningen. Han åtalades även för försök till mord på en annan person som befann sig på platsen. Samtidigt åtalades även en 33- och en 27-åring för anstiftan av mord alternativt medhjälp till mord, och en 22-åring för medhjälp till mord och vapenbrott. Enligt åklagarna var mordet en s. k. felskjutning, där en annan person än den som dödades var det tilltänkt offret.
Tingsrätten bedömer nu att bevisningen är tillräcklig för att döma 17-åringen för mord men inte för att även döma honom för försök till mord. Straffvärdet bedöms vara livstids fängelse, men med hänsyn till den tilltalades ålder vid skjutningen bestäms påföljden till sluten ungdomsvård i 2 år och 10 månader.
22-åringen, som en tid före mordet transporterat mordvapnet, döms för vapenbrott medan 33- och en 27-åringen frias helt. Straffvärdet för vapenbrottet bedöms vara 1 års fängelse. Med hänvisning till 22-åringens utredningsmedverkan som vittne i två utredningar om andra personers brottslighet medges dock även han strafflindring, varför påföljden stannar på 30 dagsböter.
Kristianstads tingsrätt B 1444-22
Skatteverket underkände ett skatteupplägg som skattekonsulten tagit fram för bolagets räkning och bolagets ägare upptaxerades eftersom summor som utbetalats till dem genom upplägget skulle betraktas som lön. Ägarna väckte talan mot bolaget där skattekonsulten är anställd och yrkade ersättning på grund av vårdslös rådgivning.
Tingsrätten ansåg att rådgivningen inte kunde anses vårdslös med hänsyn till ägarnas egen medvetenhet kring riskerna med upplägget.
Hovrätten bedömer att det fanns uppenbara risker med upplägget och det stod klart att Skatteverket redan hade underkänt liknande förfaranden. Till skillnad från tingsrätten bedömer hovrätten att skattekonsultens rådgivning varit vårdslös och inneburit avsteg från sedvanlig rådgivning. Den felaktiga rådgivningen har orsakat ägarna skada uppgående till de yrkade beloppen.
Genom sitt agerande anses dock ägarna ha varit medvållande till skadan i sådan grad att skadeståndet jämkas till noll.
Svea hovrätt T 11525
Vid en upphandling som Region Skåne gjorde av IT-baserat processtöd inom primärvården under 2018 misstänktes vd:n för en av anbudsgivarna bland annat ha erbjudit två tjänstemän från regionerna anställning eller konsultuppdrag, delägarskap eller optioner i hans bolag och fördelaktiga semestervillkor. Vd:n åtalades för grovt givande av muta och anstiftan av grov trolöshet mot huvudman. De båda tjänstemännen åtalades för grovt tagande av muta och grov trolöshet mot huvudman. Hovrätten dömer liksom tingsrätten vd:n och en av de tidigare anställda på regionen för grovt mutbrott men friar den tredje tilltalade helt. Hovrätten anser däremot inte att kriterierna för brottet trolöshet mot huvudman är uppfyllda.
Enligt hovrätten har ingen av de båda tjänstemännen haft sådana ekonomiska förtroendeställningar som förutsätts för att ansvar för att trolöshet mot huvudman ska kunna utdömas. De har varit deltagare i en expertgrupp för upphandlingen, men de har inte haft rätt att fatta bindande beslut för regionerna och har inte heller i övrigt haft ett så självständigt uppdrag som krävs för att de ska anses ha haft en ekonomisk förtroendeställning.
Vidare friar hovrätten den tredje tilltalade. Påföljden för tjänstemannen bestäms till villkorlig dom och 80 dagsböter. Vd:n döms med hänvisning till 5 månaders häktning enbart till villkorlig dom. Han får även näringsförbud i tre år.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 1675-22
När Tullverket kontrollerade en bil vid Öresundsbron och kroppsbesiktigade föraren var ett kamerateam från tv-programmet Gränsbevakarna på Kanal 5 på plats. Föraren uppgav i anmälan till Justitieombudsmannen (JO) att kamerateamets närvaro var obehagligt och att han var orolig att bli igenkänd.
JO uttrycker dels förståelse för mannens oro, dels att det finns ett värde i att tulltjänstemäns arbete skildras för allmänheten. Risken för att integritetskänsliga uppgifter röjs är dock påtaglig varför JO är "tveksam" till att Tullverket tillåter ett produktionsbolag att följa och filma verkets ingripanden mot enskilda. Det är emellertid inte tillräckligt för att JO ska uttala någon kritik mot Tullverket för det inträffade.
JO 6212-22
Den tilltalade fotbollsspelaren var vid tidpunkten för den åtalade händelsen 19 år gammal. Målsäganden har beskrivit att den tilltalade försökt trycka in ett finger i hennes underliv och att han senare även försökte föra in sin penis, och att hon försökt att knuffa bort honom vid ett par tillfällen. Tingsrätten dömde honom för våldtäkt till två års fängelse.
Hovrätten framhåller att ingen annan, trots att gärningarna ska ha ägt rum i en säng där fyra personer befann sig, har noterat några knuffar eller att den tilltalade verbalt uttryckt förvåning eller irritation över att ha blivit avvisad på så sätt som målsäganden har beskrivit. De personer som har hörts har snarare berättat att det var en god och uppsluppen stämning under natten och att stämningen var fortsatt god den efterföljande dagen. Sammantaget ogillas nu åtalet mot den tilltalade på grund av bristande bevisning.
Hovrätten över Skåne och Blekinge B 166-23
