I JUNO har du möjlighet att ställa frågor till våra experter – utan tillkommande kostnad. Alla frågor och svar publiceras anonymt i tjänsten. Just nu finns över 1600 besvarade frågor publicerade och här nedan kan du ta del av några av dem.
I JUNO för Kommuner kan du (anonymt) ställa frågor till våra experter inom följande områden:
Du får svar inom 7 dagar och du kan även ta del av andras frågor och svar.
I JUNO för Kommuner kan du (anonymt) ställa frågor till våra experter inom följande områden:
Du får svar inom 7 dagar och du kan även ta del av andras frågor och svar.
SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2023-10-25
Fråga:
Vad är ett skäligt godtagbart erbjudande om bostad enligt LSS?
Frågan gäller alltså ett särskilt anpassat boende för vuxna enligt 9 § 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beskrivningen ”godtagbart” finns vare sig i den lagen eller i dess förarbeten (prop. 1992/93:159). Däremot har Socialstyrelsen använt begreppet i handboken Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, men i ett annat sammanhang än i fråga om hur boendet ska vara utformat.
Tomas Agdalen svarar:
Kommunen har i stället att tillämpa de bestämmer i LSS som anger verksamhetens mål och allmänna inriktning och rätten till insatser (5–8 §§ LSS). Där beskrivs bland annat att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras goda levnadsvillkor, samtidigt som lagstiftaren pekar på den enskildes självbestämmanderätt. Det syftar till att den enskilde ska kunna leva som andra. I propositionen beskrivs ur en mer allmän synvinkel att personer med mer omfattande funktionshinder som bor i en egen bostad ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv, och att det är avhängigt av att bostaden är personligt anpassad och att de får tillräckligt och allsidigt personligt stöd (s. 87).
SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2023-06-05
Fråga:
Är föräldrarna försörjningsskyldiga för gymnasieelev som flyttat hemifrån?
Om ett barn som fyllt 18 år och läser på gymnasiet väljer att flytta hemifrån, är man som förälder försörjningsskyldig då?
Finn Kronsporre svarar:
Vanligen ska en ungdom under den tid som han eller hon går i gymnasieskola – längst till dess att han eller hon fyller 21 år – försörjas av sina föräldrar (7 kap. 1 § föräldrabalken). Utgångspunkten är alltså att bistånd kan nekas. Om det emellertid finns särskilda skäl för ungdomen att flytta hemifrån för att uppnå en skälig levnadsnivå, framför allt stora personliga motsättningar mellan ungdomen och föräldrarna, kan bistånd komma i fråga (se RÅ 1997 ref. 79, undantaget som bekräftar regeln). Finns det inga särskilda ömmande omständigheter bör ansökan avslås.
SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2023-10-25
Fråga:
Vad är ett skäligt godtagbart erbjudande om bostad enligt LSS?
Frågan gäller alltså ett särskilt anpassat boende för vuxna enligt 9 § 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beskrivningen ”godtagbart” finns vare sig i den lagen eller i dess förarbeten (prop. 1992/93:159). Däremot har Socialstyrelsen använt begreppet i handboken Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, men i ett annat sammanhang än i fråga om hur boendet ska vara utformat.
Tomas Agdalen svarar:
Kommunen har i stället att tillämpa de bestämmer i LSS som anger verksamhetens mål och allmänna inriktning och rätten till insatser (5–8 §§ LSS). Där beskrivs bland annat att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras goda levnadsvillkor, samtidigt som lagstiftaren pekar på den enskildes självbestämmanderätt. Det syftar till att den enskilde ska kunna leva som andra. I propositionen beskrivs ur en mer allmän synvinkel att personer med mer omfattande funktionshinder som bor i en egen bostad ska kunna leva ett aktivt och självständigt liv, och att det är avhängigt av att bostaden är personligt anpassad och att de får tillräckligt och allsidigt personligt stöd (s. 87).
FASTIGHET OCH BYGGNATION
Publicerad digitalt: 2023-09-19
Fråga:
Hur hanterar man ej avslutade ärenden som är äldre än 5 år?
Vi har en del ärenden (bygglov, rivningslov, anmälningsärenden) mellan 2011–2017 som saknar slutbesked. Måste byggherren signera kontrollplanen och skicka in eller om det finns något annat sätt för oss att få ett avslut på dessa ärenden, där vi i många fall inte lyckas få tag i byggherren?
Räcker det att vi till exempel åker ut på plats och fotograferar för att se om åtgärden är utförd eller, när det gäller installation av eldstäder, tar del av godkänt besiktningsprotokoll från sotaren?
Christian Arnbom svarar:
Om det rör sig om ärenden enligt nya plan- och bygglagen (2010:900) så får de inte ianspråkta det som omfattas av bygglovet innan slutbesked finns. I ert fall så verkar dock femårspreskriptionen vara nära till hands för de flesta av byggloven.
Oavsett detta så måste ni titta på om det finns skäl att meddela ett användningsförbud. Beträffande ett bostadshus utan slutbesked vet man till exempel inte om brandskyddet är fullgott. Likaså måste ni göra en bedömning av om bygglovet hade gått ut utan att åtgärderna var slutförda. I så fall behövs ett nytt bygglov.
Det mest fördelaktiga är att ni kontaktar byggherren och får denne att signera kontrollplanen och inkomma med begäran om slutbevis. Om det inte fungerar så återstår tyvärr endast tillsyn enligt 11 kap. PBL. Det är således inte tillräckligt att ni ser att åtgärden är utförd.
SKOLA OCH UTBILDNING
Publicerad digitalt: 2023-11-28
Fråga:
Hur vet man att en fullmakt från en vårdnadshavare till den andra fortfarande är giltig?
En skola har fått en fullmakt från en vårdnadshavare som lämnat fullmakt till den andra vårdnadshavaren i alla beslut rörande barnet inom skola så som resor, skolval, skolfrågor etc. Fullmakten omfattar även annat som att öppna bankkonto m.m. Fullmakten är stämplad av tingsrätten. Hur kan verksamheten veta om denna fullmakt återkallas?
Jan Melander svarar:
Frågan kan besvaras från två principiella plan.
Först det strikt rättsliga. En skriftlig fullmakt kan återkallas genom att handlingen återtas eller förstörs, jfr 16 § avtalslagen. Så länge den vårdnadshavare som åberopar fullmakten kan visa upp denna har skolan därför normalt rätt att utgå från att den är gällande. Ett praktiskt perspektiv är emellertid möjligheten att vid osäkerhet kontakta tingsrätten som stämplat fullmakten och uppge målnumret, som jag antar finns på tingsrättens stämpel. Då bör man även kunna få besked om fullmakten i detta mål alltjämt är gällande. (I vissa ovanliga fall sker även kungörelser av skriftliga fullmakter i Post- och inrikes tidningar i ett förfarande för att förklara dem kraftlösa, se 17 § avtalslagen.)
Normalt kan jag ändå inte se annat än att skolan bör kunna utgå från att fullmakten är gällande så länge den kan visas upp. Någon plikt att kontakta tingsrätten bör inte anses föreligga.
FASTIGHET OCH BYGGNATION
Publicerad digitalt: 2023-09-19
Fråga:
Hur hanterar man ej avslutade ärenden som är äldre än 5 år?
Vi har en del ärenden (bygglov, rivningslov, anmälningsärenden) mellan 2011–2017 som saknar slutbesked. Måste byggherren signera kontrollplanen och skicka in eller om det finns något annat sätt för oss att få ett avslut på dessa ärenden, där vi i många fall inte lyckas få tag i byggherren?
Räcker det att vi till exempel åker ut på plats och fotograferar för att se om åtgärden är utförd eller, när det gäller installation av eldstäder, tar del av godkänt besiktningsprotokoll från sotaren?
Christian Arnbom svarar:
Om det rör sig om ärenden enligt nya plan- och bygglagen (2010:900) så får de inte ianspråkta det som omfattas av bygglovet innan slutbesked finns. I ert fall så verkar dock femårspreskriptionen vara nära till hands för de flesta av byggloven.
Oavsett detta så måste ni titta på om det finns skäl att meddela ett användningsförbud. Beträffande ett bostadshus utan slutbesked vet man till exempel inte om brandskyddet är fullgott. Likaså måste ni göra en bedömning av om bygglovet hade gått ut utan att åtgärderna var slutförda. I så fall behövs ett nytt bygglov.
Det mest fördelaktiga är att ni kontaktar byggherren och får denne att signera kontrollplanen och inkomma med begäran om slutbevis. Om det inte fungerar så återstår tyvärr endast tillsyn enligt 11 kap. PBL. Det är således inte tillräckligt att ni ser att åtgärden är utförd.
SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2022-02-08
Fråga:
Kan kommunen välja att inte erbjuda anhöriganställning?
Jag har fått en ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL i form av ekonomisk ersättning till föräldrar som stöttar sitt myndiga barn. Föräldrarna ansöker om ersättning med motiveringen att de har haft lönebortfall då de ofta tvingas lämna arbetet för att åka hem till sin dotter som lider av en svårinställd epilepsi. Familjen har föreslagits tillsyn av hemtjänsten men uppger att stödet endast kan utföras av dem annars blir dottern orolig och epilepsin triggas. Hur ska vi se på deras ansökan? Kan dottern ansöka om insatser boendestöd eller hemtjänst som utförs av föräldrarna? I min kommun tillämpas inte ”anhöriganställningar”. Kan vi göra så?
Beatrice Nordebrink svarar:
Oavsett vad den enskilde ansöker om så ska det prövas enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL). En bedömning ska göras om vad som är skäligt och om behovet av insats kan tillgodoses på annat sätt. Om ni ska bifalla eller avslå en ansökan är inget som jag kan svara på. Ni ska utreda om dottern får en skälig levnadsnivå genom insatser som hon beviljats eller som hon erbjuds att ansöka om.
Vägledning kan hämtas från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 8680-19 och Kammarrätten i Göteborg, mål nr 2643-17. Båda domarna avser insatser i assistansliknande form. I båda fallen avslog domstolen ansökan då de ansåg att den sökande erhöll skälig levnadsnivå genom erbjudna och redan beviljade insatser.
Om anhöriganställning tillämpas eller inte är upp till kommunen. Enligt 10 kap. 1 § kommunallagen (KL) får kommunen överlämna exempelvis hemtjänst eller boendestöd till en enskild person som utför det. Det kräver i så fall att kommunen också tillämpar likställighetsprincipen i alla situationer med liknande omständigheter, det följer av 2 kap. 3 § KL. Vissa kommuner tillämpar anhöriganställning och andra inte.
SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2023-02-01
Fråga:
Kan man ansöka om omsorgsboende med stöd av anhörigbehörighet?
Kan en make ansöka om vård och omsorgsboende för sin maka, som inte kan föra sin egen talan på grund av demens? I förarbetena till 17 kap. föräldrabalken (prop. 2016/17:30 s. 88) anges: ”Även en ansökan om en förmån enligt socialförsäkringsbalken, t.ex. bostadsbidrag, eller bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), t.ex. hemtjänst, liksom att för den enskildes räkning lämna inkomstdeklaration är grundläggande för den dagliga livsföringen och bör därför ingå i anhörigbehörigheten.” I förarbetena sägs ingenting om boende, men kan man ändå tolka uttalandet så att en anhörig kan göra en ansökan, eftersom vård- och omsorgsboende omfattas i bistånd enligt socialtjänstlagen?
Eva von Schéele svarar:
Dessvärre går det inte att ge ett tydligt och enkelt svar på denna fråga. Under utredningsarbetet (som utmynnade i betänkandet SOU 2004:112) fanns en samstämmighet bland sakkunniga och experter att en ansökan om behov av ett omsorgsboende för den enskilde, som inte själv kunde ansöka om det hos socialnämnden, skulle ingå i anhörigbehörigheten, och detta kom till uttryck i prop. 2016/17:30 s. 88 genom hänvisningen till bistånd enligt socialtjänstlagen.
Dock har Socialstyrelsen i en vägledning till socialtjänsten angett att boende är en sådan personlig angelägenhet om vilken en ansökan måste komma från den enskilde själv. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och den enskilde måste därför själv ansöka. Enligt Socialstyrelsen har anhörig därför inte behörighet att ansöka.
Den anhörige kan begära ett formellt beslut (avslag eller avvisning) för att få möjlighet att överklaga. Socialtjänsten har dock möjlighet att avskriva ärendet och då finns ingen möjlighet till överklagande.
Det vore av stort värde om man i någon kommun kan få till ett formellt beslut så att frågan efter överklagande kan prövas i domstol och att man därigenom kan få vägledning för tolkningen av lagstiftningen.
Läs mer om Eva von Schéele här
SOCIALTJÄNSTEN
Publicerad digitalt: 2022-02-08
Fråga:
Kan kommunen välja att inte erbjuda anhöriganställning?
Jag har fått en ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL i form av ekonomisk ersättning till föräldrar som stöttar sitt myndiga barn. Föräldrarna ansöker om ersättning med motiveringen att de har haft lönebortfall då de ofta tvingas lämna arbetet för att åka hem till sin dotter som lider av en svårinställd epilepsi. Familjen har föreslagits tillsyn av hemtjänsten men uppger att stödet endast kan utföras av dem annars blir dottern orolig och epilepsin triggas. Hur ska vi se på deras ansökan? Kan dottern ansöka om insatser boendestöd eller hemtjänst som utförs av föräldrarna? I min kommun tillämpas inte ”anhöriganställningar”. Kan vi göra så?
Beatrice Nordebrink svarar:
Oavsett vad den enskilde ansöker om så ska det prövas enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL). En bedömning ska göras om vad som är skäligt och om behovet av insats kan tillgodoses på annat sätt. Om ni ska bifalla eller avslå en ansökan är inget som jag kan svara på. Ni ska utreda om dottern får en skälig levnadsnivå genom insatser som hon beviljats eller som hon erbjuds att ansöka om.
Vägledning kan hämtas från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 8680-19 och Kammarrätten i Göteborg, mål nr 2643-17. Båda domarna avser insatser i assistansliknande form. I båda fallen avslog domstolen ansökan då de ansåg att den sökande erhöll skälig levnadsnivå genom erbjudna och redan beviljade insatser.
Om anhöriganställning tillämpas eller inte är upp till kommunen. Enligt 10 kap. 1 § kommunallagen (KL) får kommunen överlämna exempelvis hemtjänst eller boendestöd till en enskild person som utför det. Det kräver i så fall att kommunen också tillämpar likställighetsprincipen i alla situationer med liknande omständigheter, det följer av 2 kap. 3 § KL. Vissa kommuner tillämpar anhöriganställning och andra inte.