Det starka samhällsengagemanget har gjort henne till en av Sveriges främsta advokater inom offentlig upphandling. I juni i år blev hon vald till ny ordförande i Advokatsamfundet. Eva-Maj Mühlenbock känner stolthet och glädje men oroar sig för att många unga, särskilt kvinnor, lämnar samfundet. Något hon själv aldrig haft planer på – hon kan inte tänka sig ett bättre yrke.
– Det är en ganska överväldigande känsla av stolthet, glädje och tillhörighet att bli vald till ordförande i Advokatsamfundet, säger Eva-Maj Mühlenbock.
– Jag har varit engagerad i samfundet sedan länge och har varit vice ordförande i fyra år. Innan det var jag ledamot i disciplinnämnden. Däremellan har jag varit styrelseledamot. Det känns väldigt nära mig och de frågor jag arbetar med.
Under en lång yrkeskarriär har Eva-Maj Mühlenbock etablerat sig som en av våra ledande jurister inom offentlig upphandling och konkurrensrätt. Hennes bas är att vara advokat och partner på Cirio Advokatbyrå, men hon är också medförfattare till Norstedts Juridiks stora LOU-kommentar, håller i utbildningar och kurser, föreläser, deltar och står värd för juristevenemang. Att hon nått en position där hon kan delegera arbetsuppgifter är hennes förklaring till att hon hinner med så mycket. Och det är det djupa samhällsintresset som är drivkraften.
Pressbild Advokatsamfundet, fotograf Tom Knutson
– Med ålderns rätt har jag fått möjligheten att jobba med det som jag tycker är mest intressant och roligt. Mycket av det ryms inom offentlig upphandling, där det finns en röd tråd av samhällsfrågor, förklarar hon.
– Jag känner att jag kan bidra med lösningar som fler än bara min klient har glädje av. Att man kan bidra till att lösa större samhälleliga frågor, som vi alla drar nytta av som skattebetalare.
När Eva-Maj Mühlenbock började läsa juridik på Stockholms universitet var det med målsättningen att arbeta i internationellt. Som utbytesstudent i Seattle bodde hon hos en familj där pappan var advokat och hade uppdrag inom FN, vilket hon inspirerades av. Efter examen återvände hon också till Seattle för att arbeta på en advokatbyrå. Men vistelsen blev endast ettårig då hon övertalades att komma hem till Stockholm för att sitta ting.
Jag känner att jag kan bidra med lösningar som fler än bara min klient har glädje av
Väl hemma träffade hon sin blivande man och började efter notarietiden på advokatbyrå i Stockholm istället för att återvända till USA.
– Jag har alltid trivts på byrå och har haft tur med bra chefer, bra kollegor och spännande uppdrag. Och jag har fått jobba mycket internationellt med utländska klienter. Det blev inte FN men det blev jättebra ändå.
Att det blev just offentlig upphandling som hon fastnade för är till viss del slumpens förtjänst.
– Jag började jobba med upphandling nära en engelsk klient innan det blev svensk lag. Så när den svenska lagstiftningen kom hade jag otroligt mycket gratis eftersom jag redan kunde det. Jämfört med idag fanns det inga advokater som då jobbade med upphandling.
– Det roliga med upphandling är egentligen inte själva lagstiftningen i sig, utan att det handlar om inköp till det vi alla behöver. Det är spännande att följa och se hur Sverige fungerar. Inte minst under pandemin med brist på sjukvårdsutrustning och handsprit där regionerna i princip går ut och priskonkurrerar med vararandra. Det är både fascinerande och inte klokt!
Att skriva böcker är jätteroligt tycker hon, framförallt när de väl är klara. Bokskrivandet visar att det trots allt kan vara svårt att få tiden att räcka till. Arbetet med LOU-kommentaren räddades av att det var flera författare som delade på att skrivandet. Av sju författare var fyra kvinnor, tre advokater och ett justitieråd.
Jämställdheten inom advokatkåren är annars en av de stora utmaningar som Advokatsamfundet har att ta tag i, anser hon. 34 procent av medlemmarna är kvinnor men att seniora kvinnliga biträdande jurister lämnar är ett problem för samfundet att ta tag i.
– En majoritet av de biträdande juristerna är kvinnor och även på universiteten är det en majoritet kvinnliga studenter. Det är inte så att de inte anställs på byråerna, men de stannar inte på längre sikt. Många kvinnor lämnar efter att ha varit medlemmar i Advokatsamfundet i något år, då blir man bolagsjurist istället. Vi borde förstå varför det är så vid den här punkten.
Att frånfallet skulle bero på de krav som traditionellt faller på en kvinna i samband med familjebildning, och allt vad det innebär i form av stress över livspusslet, är Eva-Maj tveksam till.
– Många av de kvinnor som lämnar går till oerhört kvalificerade tjänster som bolagsjurister, så det är inte nödvändigtvis så att svaret är så enkelt som att timmarna på advokatbyråer är för många. Då borde det vara någonting annat på byråerna som gör att det här sker.
Jag kan inte tänka mig ett bättre yrke än att vara advokat
Att själv lämna advokatyrket har hon aldrig övervägt.
– Jag kan inte tänka mig ett bättre yrke än att vara advokat. Mycket handlar om självständigheten. Det enda intresse jag ska ha som advokat är att bidra till att lösa mina klienters juridiska frågor på bästa sätt. Och handlar de frågorna om olika samhällsfrågor, såsom upphandling, då trivs jag väldigt bra. En spännande avtalsfråga är kanske det roligaste jag vet.
Under det senaste året har Advokatsamfundet varit tvungna att hantera advokater vars relation till sina klienter gjort att de i media benämnts som gangsteradvokater. Fyra advokater har också uteslutits ur samfundet på grund av sitt agerande, tre direkt av Advokatsamfundets disciplinnämnd och en efter att Justitiekanslern drivit saken till Högsta domstolen. Sådant som rör advokaters etik är prioriterat enligt Eva-Maj Mühlenbock.
– Frågan om etiken är jätteviktig. Jag vill på intet sätt förminska problematiken med agerandet, men man ska komma ihåg att det är en handfull advokater av över 6 000 medlemmar som det handlar om. Det finns berättigade krav på att åtgärder ska vidtas skyndsamt i sådana här fall, men även en advokat har rätt till en rättssäker prövning i ett disciplinärende.
Eva-Maj Mühlenbock är också bekymrad över hur den rättspolitiska debatten ser ut i dag, med en stark polarisering kring brott och straff och ett hårt debattklimat.
– Jag saknar hur debatten såg ut för kanske tio - tjugo år sedan som mer handlade om vad vi vill uppnå med ett straff och hur vi ska undvika att särskilt unga går in på en brottslig bana. Hur ska vi arbeta tillsammans mellan skola och andra sociala insatser för att undvika att unga ser gängen som det främsta alternativet? Nu är det polariserande påhopp på såväl advokatkåren som andra. Det är ett hårt klimat och inlägg på sociala medier med en väldigt hård ton som jag tror motverkar ett engagemang i dessa för samhället brinnande frågor.
Advokatsamfundet ska fortsätta att ta plats i det offentliga samtalet menar hon, men rollfördelningen med en ordförande och en generalsekreterare innebär att det snarare är den senare som har att fylla de skorna.
– Vår generalsekreterare Mia Edwall Insulander och flera brottmålsadvokater är mycket engagerade i detta. Jag deltar väldigt gärna, men det är viktigt att Advokatsamfundet i alla frågor representeras av advokater med expertkunskaper i ämnena det handlar om. Just vad gäller brott och straff har vi fantastiskt kunniga medlemmar som jag gärna står i den mediala skuggan av.