Om Leverantören inte fullgör leveransen i enlighet med Ordern vid Leveransdatumet, har Köparen rätt till vite som utgör [en (1 %)] procent av det avtalade priset på Ordern för varje påbörjad vecka förseningen varar.

Om [Säljaren] bryter mot något av bestämmelserna i Avsnitt [nummer] ovan, ska [Köparens] ha rätt till vite om [belopp] SEK. Skulle den faktiska skadan vara högre än det vitesbelopp som anges i detta Avsnitt [detta avsnitt], ska [Köparen] även ha rätt att kräva skadestånd motsvarande den faktiska skadan (med avdrag för vitesbeloppet). Betalning av vite eller annat skadestånd påverkar inte [Köparens] rättigheter för att vidta andra åtgärder i samband med en överträdelse av bestämmelserna i Avsnitt [nummer].

alt. klausul

Licenstagarens rättigheter till Varumärket enligt detta Avtal får inte upplåtas vidare, varken helt eller delvis. Licenstagaren har heller inte rätt att anlita underleverantör för tillverkning av Varorna.

alt. klausul

Licenstagarens rättigheter till Varumärket enligt detta Avtal får, på de villkor som anges nedan, helt eller delvis vidareupplåtas genom en underlicens. Licenstagaren ska säkerställa att en presumtiv underlicenstagare har tillräckliga finansiella resurser och nödvändig erfarenhet, kunskap och kvalifikation att använda Varumärket på ett lämpligt sätt.

Licenstagaren ska tillhandahålla en kopia av det förslagna underlicensavtalet till Licensgivaren för dennes skriftliga godkännande. Licenstagaren har inte rätt att ingå ett underlicensavtal innan ett sådant skriftligt godkännande erhållits från Licensgivaren. Underlicensavtalet får endast beviljas på villkor som är förenliga med detta Avtal och ska innehålla en föreskrift om att avtalet upphör att gälla senast i samband med att detta Avtal upphör att gälla. Vidare ska underlicensavtalet ge Licensgivaren rätt att rikta rättsliga anspråk direkt mot sådan underlicenstagare, för det fall att Licenstagaren inte tillser att villkoren i underlicensavtalet i alla delar upprätthålls.

Licenstagaren är ansvarig gentemot Licensgivaren för underlicenstagares fullgörande av underlicensavtalet.

Licenstagaren ska skyndsamt informera Licensgivaren om samtliga avtalsbrott mot underlicensavtalet som kommer till Licenstagarens kännedom och härvid vidta samtliga tillgängliga rättsliga medel för att tillse att underlicenstagaren uppfyller kraven enligt detta Avtal, särskilt i enlighet med punkten ”Kvalitetskontroll”.

Licenstagarens rätt att använda Varumärket är enligt upplåtelsen begränsad till Territoriet. Licenstagaren får inte aktivt marknadsföra eller sälja Varor till kunder i annat geografiskt område där Licensgivaren, eller andra av Licensgivaren utsedda licenstagare, innehar ensamrätt till Varumärket. Licenstagaren är emellertid inte förhindrad att tillgodose beställningar som kunder utanför Territoriet själva tagit initiativet till, inbegripet leverans av Varorna till sådana kunder.

Licensgivaren ska tillse att andra av Licensgivaren utsedda licenstagare inte aktivt marknadsför eller säljer Varor till kunder inom Territoriet. Sådan licenstagare i annat geografiskt territorium ska emellertid inte vara förhindrad tillgodose beställningar från kunder i Territoriet som kunderna själva tagit initiativet till.

alt. klausul

Licenstagarens rätt att använda Varumärket är enligt upplåtelsen begränsad till Territoriet. Licenstagaren får inte direkt eller indirekt sälja Varor till kunder utanför Territoriet eller till kunder som kan antas ha för avsikt att vidareförsälja Varorna utanför Territoriet.

En köpare har rätt att få vad den köper, men inte mer än så. En köpare som bara har köpt en vara, har följaktligen inte rätt att också få den transporterad till sig. Det får den ombesörja själv. Följaktligen anger 6 § KöpL hämtningsköpet som huvudregel: Varan skall avlämnas hos säljaren.

Det är emellertid inte ovanligt att parter avtalat att säljaren skall skicka varan till köparen. Sådana transportköp regleras i 7 § KöpL. I art. 31 CISG är konstruktionen omvänd och transportköpet anges som huvudregel, vilken i art. 31 (c) kompletteras med en reglering av hämtningsköp. I sak är skillnaden mot köplagen emellertid inte mer än marginell.

Om inget annat framgår av avtalet, avser den leveranstid som anges i avtalet avlämnandet: Säljaren skall avlämna varan vid den angivna tidpunkten. Det innebär inte minst att tidsangivelsen i många fall inte har något att göra med varans ankomst till köparen, eftersom säljarens ansvar i tidshänseende upphör vid avlämnandet, se 22 § KöpL (art. 30 och 45 CISG).

I de flesta avtal finns en leveranstid angiven. När så inte är fallet, skall i stället varan avlämnas inom skälig tid från köpet, se 9 § KöpL (art. 33 CISG).

Den mest närliggande betydelsen av riskövergången är att den reglerar effekten av vådahändelser: Ett blixtnedslag sekunden före riskövergången är – åtminstone i köprättsligt hänseende – säljarens problem, medan ett blixtnedslag sekunden efter riskövergången är köparens problem, se framför allt 12 § KöpL (art. 66 CISG). En skada som inträffar före riskövergången leder således i allmänhet antingen till att säljaren inte kan avlämna varan i tid, se 22 § KöpL (art. 45 CISG), eller till att varan är felaktig, se 21 § KöpL (art. 36 CISG).

Att felbedömningen enligt 21 § KöpL (art. 36 CISG) skall göras vid riskövergången innebär att den med ett undantag är helt frikopplad från orsaken till felet: det får inte bero på köparen eller något förhållande på dess sida. Med det enda undantaget görs felbedömningen strikt. Bedömningen av en varas avtalsenlighet är således en jämförelse mellan varans beskaffenhet vid riskövergången och köparens befogade förväntningar vid avtalstillfället.

Risken går enligt 13 § 1 st. KöpL över till köparen vid avlämnandet. Av 13 § 2 st. och 14 § KöpL följer att risken går över när avlämnandet skulle ha skett, om det försenas på grund av förhållanden på köparens sida, i första hand att köparen inte hämtar varan vid avtalad tid.

Vårdplikten enligt 72–78 §§ KöpL (art. 85–88 CISG) förutsätter att risken ligger på motparten. Om så inte är fallet – och den part som har varan i sin besittning därför också står risken för varans förstörelse – sker den eventuella vården redan eftersom parten själv drabbas om varans förstörs. Säljarens vårdplikt förutsätter således att risken har gått över till köparen, se i första hand 13 § 2 st. och 14 § KöpL (art. 69 CISG).

Regleringen av skadestånd rymmer den enskilt största skillnaden mellan köplagen och CISG. Regleringen i CISG är i princip enkel: Varje avtalsbrott leder enligt art. 45 och art. 74 till en skyldighet att ersätta all skada. Från den enkla utgångspunkten görs några få undantag. Force majeure-händelser befriar enligt art. 79 den avtalsbrytande parten från skyldigheten att ersätta skada. Effekter som inte kunde ha förutsetts vid avtalstillfället behöver enligt art. 74 inte ersättas. Personskador är undantagna enligt art. 5. Art. 77 reglerar den allomfattande skyldigheten för den part som har drabbats av motpartens avtalsbrott att begränsa sin skada. Och i art. 80 påpekas det närmast självklara att vad som i och för sig ser ut som ett avtalsbrott – t.ex. en sen leverans – inte får avtalsbrottets effekter om och i den utsträckning som det beror på förhållanden för vilka motparten står risken.

Regleringen i köplagen är inte lika enkel. Art. 45 motsvaras i köplagen av 22 § för dröjsmål och 30 § för fel i varan. Även enligt dem ger ett avtalsbrott den drabbade parten rätt till skadestånd. Av 67 § KöpL följer inledningsvis att all skada skall ersättas. Så långt är det således ingen skillnad mellan köplagen och CISG: Utgångspunkten är ersättning enligt det positiva kontraktsintresset. Till skillnad från enligt CISG, gäller emellertid enligt köplagen att indirekta förluster – vilka definieras i 67 § 2 st. KöpL och i huvudsak avser utebliven vinst och annat resultatbortfall – bara ersätts i mer kvalificerade situationer – culpa (27 § 3 och 4 st. och 40 § 2 och 3 st. KöpL) och avvikelse från särskild utfästelse (40 § 3 st. KöpL) – medan direkta förluster enligt 27 § (dröjsmål) och 40 § (fel) ersätts så snart orsaken till skadan inte är en force majeure-händelse.

Precis som enligt CISG finns en skyldighet för den drabbade parten att begränsa sin skada (70 § KöpL). Det generella undantaget i art. 80 CISG för sådant som beror på den part som åberopar ett avtalsbrott finns i köplagen i definitionerna av avtalsbrotten, dvs. 22 § för dröjsmål och 30 § för fel: ”och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans sida”. Till skillnad från CISG är enligt 67 § 1 st. KöpL produktansvaret i princip uteslutet från en säljares ansvar. Det följer i stället av utomobligatoriska regler, i första hand skadeståndslagen.

Eftersom köplagstiftningen är dispositiv, är det vanligt att parter i sina avtal begränsar rätten till skadestånd på andra sätt än vad som följer av lagstiftningen. Ett vanligt sätt att göra det är genom olika viteskonstruktioner, där rätten till skadestånd ersätts – eller kompletteras – av rätten till ett i förväg bestämt belopp eller en i förväg bestämd andel av priset. Det är många gånger en praktisk ordning, inte minst eftersom den ökar förutsebarheten och därmed förenklar prissättningen. Det är också vanligt att parter helt utesluter rätten till ersättning för indirekta skador, eller åtminstone begränsar förutsättningarna för sådan ersättning till situationer där den avtalsbrytande parten har varit grovt vårdslös, liksom att parter sätter ett tak – en s.k. cap – för skadeståndsskyldigheten.

Rätten till skadestånd är i princip oberoende av övriga påföljder. Den förutsätter inte att någon annan påföljd åberopas, men påverkas inte heller av om så sker. Skadeståndspåföljden kan således sägas vara parallell till de övriga påföljderna.

Vid dröjsmål har en köpare enligt 23 § KöpL (art. 46 (1) CISG) rätt att kräva fullgörelse, dvs. leverans vid en senare tidpunkt. Köparen kan således som huvudregel tvinga säljaren att leverera även om den avtalade tiden för leverans har passerats. När ett dröjsmål är av väsentlig betydelse, får köparen därtill i stället enligt i första hand 25 § KöpL (art. 49 CISG) häva köpet.

Om en vara är felaktig, får köparen enligt 34 § KöpL (art. 46 (2 och 3) CISG) kräva att säljaren reparerar den eller – om felet är av väsentlig betydelse – levererar en ny. Om så inte sker, har köparen rätt till prisavdrag beräknat enligt 38 § KöpL (art. 50 CISG) eller – om felet är av väsentlig betydelse – att häva köpet, se 39 § KöpL (art. 49 CISG). Av 36 och 37 §§ KöpL framgår att påföljderna prisavdrag och hävning är sekundära i förhållande till ett avhjälpande, antingen i form av reparation eller omleverans. I CISG är en sådan rangordning uttalad beträffande prisavdraget (art. 50), medan den beträffande hävningen endast följer indirekt av det i art. 49 stipulerade väsentlighetskravet: Ett fel som kan avhjälpas är knappast väsentligt, åtminstone inte i så måtto som det skall ge köparen en rätt att häva avtalet. Till skillnad från köplagen, innehåller CISG en uttalad definition av vad som avses med att ett avtalsbrott är väsentligt, se art. 25. Effekterna av hävning regleras i 64 och 65 §§ KöpL (art. 81 CISG), medan vissa begränsningar av hävningsrätten anges i 66 § KöpL (art. 82 CISG).

Köparen skall betala det pris som följer av avtalet eller – om inget pris har avtalats – betala ett skäligt pris, se 45 § KöpL (art. 55 CISG). Betalningsskyldigheten är som huvudregel omedelbar, eftersom en säljare inte behöver lämna ifrån sig varan förrän köparen betalar, se 10 § KöpL (art. 58 CISG). Det är emellertid vanligt att en säljare avstår från rätten till omedelbar betalning, och i stället avlämnar varan utan att betalning har skett. I praktiken bestäms då köparens betalningsskyldighet av regleringen av dröjsmålsränta, se 71 § KöpL, särskilt 3 st., samt 4 och 6 §§ RänteL. CISG har ingen motsvarighet till 30-dagarsregeln i 4 § RänteL. När CISG är tillämplig, torde därför ränta utgå så snart säljaren framställer krav på betalning, se art. 78 CISG.

Skyldigheten för köparen att hämta eller ta emot varan följer av 50 § KöpL (art. 60 CISG). Medan skyldigheten att betala är åtminstone i princip enkel att uppfylla, är skyldigheten att hämta eller ta emot varan något mer komplicerad. Köparen skall som huvudregel göra vad som krävs för att varan skall avlämnas. Bäst illustreras det av 6 § 2 st. KöpL: ”Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den.” Avlämnandet kräver således aktivitet från köparen. Att säljaren i en sådan situation inte anses vara i dröjsmål, se 22 § KöpL (art. 80 CISG), och att risken i allmänhet går över till köparen trots att varan inte är avlämnad, se 13 § 2 st. och 14 § KöpL (art. 69 CISG), påverkar inte bedömningen. Köparen begår avtalsbrott genom att inte hämta varan, se 50 § och 51 § 2 st. KöpL (art. 60 och 61 CISG).

Även köparens medverkandeskyldighet följer av 50 § KöpL (jfr art. 60 CISG). Den skiljer sig från skyldigheten att hämta eller ta emot varan genom att den bara omfattar åtgärder före avlämnandet. Det kan t.ex. vara fråga om att ansöka om importtillstånd eller tillhandahålla måttangivelser eller ritningar som behövs för att säljaren skall kunna fullgöra sina åtaganden.

Påföljderna för köparens avtalsbrott är i princip desamma som för säljarens avtalsbrott. De innefattar rätt för säljaren till betalning eller annan fullgörelse och skadestånd samt, vid väsentliga avtalsbrott, hävning. De regleras i 51–60 §§ KöpL (art. 61–70 CISG).

1. a) utföra Underhållet lojalt och i enlighet med Kundens intressen;
2. b) följa samtliga lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som kan bli tillämpliga i anledning av Leverantörens tillhandahållande av tjänster inom ramen för Underhållet; och
3. c) följa god sedvänja i branschen.

Leverantörsvänligt alt.

Leverantören ska utföra Underhållet i enlighet med bestämmelserna i Avtalet och Specifikationen på ett fackmannamässigt sätt. Leverantören är vidare skyldig att:

1. a) utföra Underhållet lojalt;
2. b) följa samtliga lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som kan bli tillämpliga i anledning av Leverantörens tillhandahållande av tjänster inom ramen för Underhållet; och
3. c) följa god sedvänja i branschen.

Kundvänligt alt.

Leverantören ska utföra Underhållet i enlighet med bestämmelserna i Avtalet och Specifikationen på ett sådant fackmannamässigt sätt som skäligen kan förväntas av en ledande aktör inom de områden som omfattas av Underhållet. Leverantören är vidare skyldig att:

1. a) utföra Underhållet lojalt och i enlighet med Kundens intressen;
2. b) följa samtliga lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som kan bli tillämpliga i anledning av Leverantörens tillhandahållande av tjänster inom ramen för Underhållet;
3. c) följa god sedvänja i branschen; och
4. d) följa samtliga generella riktlinjer och förhållningsregler som Kunden tillämpar och skriftligen presenterar för Leverantören inklusive men inte begränsat till eventuellt förekommande certifieringsstandarder, uppförandekoder och miljöpolicys.

Om inte annat överenskommits, ingår i Leverantörens åtaganden även att införa felrättningar och nya uppdateringar av Programprodukter samt att återstarta Kundens system efter avslutad underhållsåtgärd.

Kundvänligt alt.

Om inte annat överenskommits, omfattar Leverantörens åtagande vid Underhåll av Tredjepartsprodukt tillhandahållande av distansstöd enligt den första klausulen i detta kapitel. Leverantören är även skyldig att söka avhjälpa fel på Tredjepartsprodukter på ett fackmannamässigt sätt. Om Leverantören saknar rätt att avhjälpa fel i Tredjepartsprodukten, eller saknar tillgång till exempelvis källkod, nödvändiga verktyg eller annat som krävs för att Leverantören själv ska kunna avhjälpa felet, ska Leverantören fullgöra sitt åtagande om avhjälpande av fel genom att omgående anmäla felet till Produktleverantören och vidarebefordra en eventuell presenterad lösning till Kunden. Vidare är Leverantören skyldig att tillse att Produktleverantören uppfyller sina åtaganden gentemot Leverantören eller Kunden i enlighet med gällande avtal.

Om Leverantören inte tillser att Produktleverantören uppfyller sina åtaganden gentemot Leverantören eller Kunden, har Kunden rätt till nedsättning av avgift alternativt prisavdrag i enlighet med vad som gäller i kapitlet Brister i underhåll. Leverantören har inget ytterligare ansvar för Underhåll av Tredjepartsprodukten utöver vad som nämnts i denna klausul.

Leverantörsvänligt alt.

Om inte annat överenskommits, omfattar Leverantörens åtagande vid Underhåll av Tredjepartsprodukt tillhandahållande av distansstöd enligt den första klausulen i kapitlet. Leverantören ska därutöver fullgöra sitt åtagande om avhjälpande av fel genom att omgående anmäla felet till Produktleverantören och vidarebefordra en eventuell presenterad lösning till Kunden. Leverantören har inget ytterligare ansvar för Underhåll av Tredjepartsprodukten utöver vad som nämnts i denna klausul.

Leverantörsvänligt alt.

Om inget annat framgår av Specifikationen eller följer av Leverantörens åtagande avseende distansstöd, omfattar Leverantörens åtaganden och angivna avgifter inte fel orsakade av nedan angivna orsaker:

1. fel som har uppstått genom Kundens användning av Underhållsobjekt med annan än av Leverantören godkänd utrustning, tillbehör eller programvara på ett sätt som påverkar Underhållsobjektets funktion;
2. fel som orsakats genom att Kunden företagit ändringar eller ingrepp i Underhållsobjekt utan Leverantörens samtycke eller genom Kundens försumligen företagna ändringar eller ingrepp;
3. fel som orsakats av virus eller andra angrepp på säkerheten, under förutsättning att Leverantören uppfyllt avtalade krav på vidtagna skyddsåtgärder. Saknas sådana krav ska Leverantören vidta skyddsåtgärder på ett fackmannamässigt sätt. Leverantörens åtaganden omfattar inte heller fel som orsakats av tredje man på sätt som eller under omständigheter som är utom Leverantörens kontroll, såsom fel i utrustning, tillbehör eller programvara som inte utgör Underhållsobjekt; eller
4. fel som endast innebär en obetydlig olägenhet.

Kundvänligt alt.

Om inget annat framgår av Specifikationen eller följer av Leverantörens åtagande rörande distansstöd, omfattar Leverantörens åtaganden och angivna avgifter inte fel orsakade av nedan angivna orsaker:

1. fel som har uppstått genom Kundens användning av Underhållsobjekt med annan än av Leverantören godkänd utrustning, tillbehör eller programvara på ett sätt som påverkar Underhållsobjektets funktion;
2. fel som orsakats genom att Kunden företagit ändringar eller ingrepp i Underhållsobjekt utan Leverantörens samtycke; eller
3. fel som orsakats av virus eller andra angrepp på säkerheten, under förutsättning att Leverantören uppfyllt avtalade krav på vidtagna skyddsåtgärder. Saknas sådana krav ska Leverantören vidta skyddsåtgärder på ett fackmannamässigt sätt. Leverantörens åtaganden omfattar inte heller fel som orsakats av tredje man på sätt som eller under omständigheter som är utom Leverantörens kontroll, såsom fel i utrustning, tillbehör eller programvara som inte utgör Underhållsobjekt.

Leverantörsvänligt alt.

Om inte annat överenskommits, omfattar Leverantörens åtaganden och angivna avgifter inte återstart av Kundens aktuella system eller införandet av felrättningar och uppdateringar av Programprodukt efter avslutad underhållsåtgärd. Leverantören ska vara beredd att, efter Kundens begäran, mot ersättning vara behjälplig med återstart av Kundens aktuella system.