I kursen beskrivs ett strukturerat sätt att tänka för att avgöra om beviskravet skälig misstanke är uppnått. Därtill beskrivs vilka bevis som normalt räcker, respektive inte räcker, för att uppnå beviskravet.
De flesta tvångsmedel under förundersökningen, som t.ex. frihetsberövande, kroppsvisitation och husrannsakan, är knutna till beviskravet skälig misstanke. Även de flesta av den misstänktes rättigheter är knutna till detta beviskrav. Det är också först när någon är skäligen misstänkt som åklagaren tar över ledningen av förundersökningen. Beviskravet skälig misstanke har alltså en mycket central roll under förundersökningen. Trots detta finns det väldigt lite skrivet om detta beviskrav, och en beslutsfattare får ofta förlita sig på ”magkänslan”. Detta kan leda till att lika fall inte behandlas lika.
Allmänt om kursen:
90 minuter
Inspelad februari 2017
Kursledare Simon Andersson
Kursinnehåll
- Allmänt om beviskrav under förundersökningen
- Rättskrav knutna till skälig misstanke
- Generella krav för skälig misstanke
- Vilka bevis krävs för skälig misstanke?
- En prövning i sju steg